2017: Orosmolnen hopas över nätet

Vi börjar med lite siffror. I en rapport i höstas konstaterade säkerhetsförtaget Symantec att 1,7 miljoner svenskar drabbades av nätbrott 2016. Då ingick visserligen allt från allvarliga dataintrång till stulna mobiltelefoner, men det ger en fingervisning om vad det här handlar om. Brotten kostade de svenska konsumenterna 2,6 miljarder kronor och siffran för samtliga länder hamnar på motsvarande 1200 miljarder kronor. Då handlar det ändå bara om oss "vanliga" konsumenter. Lägger man till vad nätbrotten och inte minst de återkommande överbelastningsattackerna kostar företagsvärlden kan summan mångdubblas.

Bilen kan kapas

Samtliga säkerhetsföretag varnar för att 2017 kommer att bli ännu värre. Datorkapningarna fortsätter, möjligtvis i något lägre takt, bedrägeriförsöken blir allt vanligare och hoten mot alla uppkopplade och i många fall oskyddade prylar ("Internet of Things") kommer att öka. De flesta är också överens om att fler flygande drönare kommer att kapas liksom en av bilindustrins senaste älsklingar – uppkopplade bilar.

- De kommer också att bli en måltavla för kriminella. När du kommer till bilen på morgonen får du ett meddelande som säger att den är låst och om du betalar en lösen så får du en nyckel, säger Ola Rehnberg, säkerhetsexpert på Symantec.

Krig utan slut

Frågan konsumenterna kan och bör ställa sig är om säkerheten i datorer, telefoner, bilar och prylar verkligen är så god som de har rätt att begära.

- Vi är ute i ett krig som aldrig tar slut. Det finns en enorm palett av kriminella som använder olika verktyg och olika sätt att arbeta på. Generellt blir de kriminella mer och mer avancerade. Vi som bransch har hela tiden krav på oss att bli bättre och hitta nya metoder för att skydda kunderna. Tyvärr finns det ingen gyllene teknologi som kan stoppa alla hot, säger han, men tillägger att konsumenterna bör ställa högre krav, inte minst på operatörerna som tillhandahåller internettrafiken.

Men det finns en annan sida av internet som både mörknat och blivit mer påtaglig det senaste året. Hot, trakasserier, förtal och spridning av falska nyheter förstör livet för enskilda människor och har under året också använts för att påverka grundläggande demokratiska funktioner som till exempel presidentvalet i USA. Många experter varnar för att statsunderstödda hackare blir ett ännu större problem nästa år.

Källkritik i skolan

När det handlar om angreppen mot enskilda anser journalisten Jack Werner, en av grundarna av den uppmärksammade och uppskattade Viralgranskaren, inte att de hoten i första hand ska bekämpas med förbud och ökad övervakning. Han tror inte att lösningen ligger i att, som kulturminister Alice Bah Kuhnke (MP), hota med tvingande åtgärder mot Facebook, och han väljer att se det positiva i efterspelet till den mörka killen med luciakrona i Åhlénsreklamen.

- Jag tycker att det kom en brytpunkt i samband med luciahistorien när det snabbt avslöjades att hatet kom från en specifik Facebookgrupp och att åsikterna inte var representativa för befolkningen i stort. Det är faktiskt så att svenska folket inte för jämnan deltar i hatstormar. Jag hoppas vi kan lära oss att se på den här typen av händelser ur ett mer analytiskt och källkritiskt perspektiv, säger han, och efterlyser en grundläggande medieutbildning om källkritik och etik redan på lågstadiet.