Lobbyorganisationen Svensk Vindenergi presenterade nyligen under vindmässan i Göteborg en undersökning som tycks visa att fastighetspriserna i anslutning till vindkraftverk inte påverkas av de storskaliga etableringarna. Undersökningen tycks ha tagits emot med stor tillfredsställelse av vindkraftsindustrin som därmed fått carte blanche att fortsätta sin verksamhet med oförminskad styrka.
Jämför man den svenska undersökningen med motsvarande utländska, finner man snart att slutsatserna är fragmentariska och missvisande. Undersökningen omfattar i och för sig många fastigheter varav huvuddelen på relativt stora avstånd, upp till 5 km, från vindkraftverken, medan fastigheter inom en radie på upp till 1 000 meter knappt behandlas alls, trots att det är dessa fastigheter som torde påverkas mest.
Detta viftar man åt sidan med att: Enskilda fastigheter kan påverkas. I den amerikanska undersökning man bland annat hänvisar till slås tydligt fast att underlaget för fastigheter som ligger närmast vindkraftverken är bristfälligt och borde fördjupas. Detta har också bekräftats av kritiker. I en engelsk undersökning slås också fast att vissa typer av fastigheter påverkas signifikant negativt på avstånd upp till en mile (ca 1 600 m) från vindkraftverken. En dansk undersökning från 2008 fann också att 56 procent av fastigheterna inom 2000 m från vindkraftverket minskade i värde, trots att den danska undersökningen i huvudsak omfattat äldre och mindre verk.
Försöker dölja uppenbart faktum
I Svensk Vindenergis alster anges summariskt att avståndsintervallet närmare än 1 km från vindkraftverken har få observationer och därmed är skattningen osäker. Det verkar som om man försöker dölja ett uppenbart faktum, nämligen att fastigheter nära vindkraftverk tappar signifikant i värde. I den danska undersökningen var mäklarna i undersökningen också överens om att så skedde.
Uppgifterna är intressanta därför att det ger en antydan om var gränsen för stora devalveringar av fastighetsvärden går. En gräns för signifikanta minskningar av fastighetsvärden tycks uppstå i intervallet närmare än 1 000–1 600 m från vindkraftverket. I åtminstone södra och västra Sverige är det snarare regel än undantag att projekteringar och byggnation av vindkraftverk sker inom 1 000 m från fastigheter. Avstånd om 300-500 m är inte ovanliga. Moderna vindkraftverk når upp till höjder på 150–200 m och har ett källbuller på över 100 dB, vilket man heller inte tagit hänsyn till.
Känns som ett beställningsjobb
När det gäller slutsatserna i Svensk Vindenergis utredning så handlar det bara om att främja vindkraft: Göra fina visualiseringar, snabb handläggning, sälja andelar och muta bygden med bygdemedel. Inte ett ord om drabbade fastighetsägare, ersättningar eller rekommendationer att helt enkelt bygga vindkraft på större avstånd från bostäder än vad som nu sker. Hela undersökningen förefaller vara ett rent beställningsjobb från vindkraftsindustrin, vilket sannolikt också är fallet.
De närmaste åren kommer tusentals vindkraftverk att resas på den svenska landsbygden, över 150000 människors livsmiljö kommer att påverkas. Subventioner om 300 miljarder kronor kommer att krävas för utbyggnaden. Många tusen fastigheter kommer att påverkas och människors livsbesparingar kommer att devalveras.
I Danmark finns en lag som reglerar att fastighetsägare har rätt till ersättning om vindkraftverk byggs närmare än ca 1 000 m. Enskilda belopp på över 400000 kronor har utbetalats. Om danska bestämmelser omsätts till svenska förhållanden har svenska fastighetsägare i dag ett innestående ersättningskrav på vindkraftsindustrin motsvarande ca 7 miljarder kronor.
Utredningen saknar relevans
Sammanfattningsvis kan sägas att Svensk Vindenergis utredning bygger på undersökningar av effekter från mindre vindkraftverk gentemot fastigheter på stora avstånd. Resultatet kan bara bli ett och det saknar helt relevans för det som nu sker i södra och västra Sverige.
Vi efterlyser därför en opartisk utredning som tar avstamp i enskilda människors situation, inte i vindkraftsindustrins behov av mer mark. En utredning som kan klarlägga var den verkliga gränsen för devalvering av fastighetsvärden går och som tar hänsyn till människors behov och livsmiljö.
Elisabeth von Brömsen
ordförande, Föreningen Svenskt Landskapsskydd
Jonny Fagerström
styrelsen/analys, Föreningen Svenskt Landskapsskydd