Det är många barn i dag som har en ”arbetstid” mellan 7 och 17 måndag–fredag. Deras arbetstid är utan några raster, utan något vilrum, med hög ljudnivå och med dagliga konflikter, skriver debattören.
Det är många barn i dag som har en ”arbetstid” mellan 7 och 17 måndag–fredag. Deras arbetstid är utan några raster, utan något vilrum, med hög ljudnivå och med dagliga konflikter, skriver debattören.

Vi vill sluta ljuga om att barnen har det bra

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Pedagoger tvingas ibland ljuga för föräldrarna när de frågar om det varit en bra dag för deras barn. De är nämligen fostrade att inte ge föräldrar dåligt samvete för att deras barn kan vistas upp till 50 tim/vecka på förskolan. Japp, du läste rätt. Det är många barn i dag som har en ”arbetstid” mellan 7 och 17 måndag–fredag. Deras arbetstid är utan några raster, utan något vilrum, med hög ljudnivå och med dagliga konflikter. De kan vistas med personal som går på knäna och med vikarier som inte vet vad barnen heter. De kan trängas i små och torftiga arbetsmiljöer med kompisar som har olika diagnoser utan extra resurser! Tyvärr kan listan göras mycket längre.

ANNONS

En brutal sanning

Värst av allt är att få verkar känna till den brutala sanningen att tre pedagoger på en avdelning är man endast under 1–2,5 tim/dag. Japp, du läste rätt igen. När tre personal ska täcka ett arbetspass från 6.00–18.00 plus att man ska ta ut sina raster, då ser verkligheten ut så här.

Ett huvudskyddsombud i verkstadsindustrin hade stängt en sådan arbetsplats för länge sedan då säkerheten inte går att garantera. Men inte i förskolans värld.

I Skolverkets rapport, Fem år med maxtaxa från 2007, kan man läsa att införande av maxtaxa och allmän förskola inte fick innebära kvalitetsförsämringar i den pedagogiska verksamheten. Tyvärr är det just detta som hänt med dagens stora barngrupper och den låga personaltätheten. Det är inte bara kvalitén som försämrats. På vissa förskolor känner pedagogerna att de till och med inte kan garantera säkerheten längre!

I samma rapport går det att läsa att införandet av allmän förskola för alla 4–5-åringar (som nu även omfattar treåringar) inte fick den önskade effekten på hemmavarande barn. Däremot fick den avsedd effekt på tillgängligheten för föräldralediga och arbetssökande. De så kallade 15–timmarsbarnen ökade kraftigt. Men varför ska den största gruppen 3–5-åringar, vars föräldrar arbetar, också ha denna subvention? För dessa barn krockar reglerna om maxtaxa och allmän förskola och det är få bland kommunens tjänstemän som kan förklara regelverket. Under tiden får förskolorna mindre och mindre intäkter och tvingas till större barngrupper.

ANNONS

Enkelt men ändå svårt

Så hur kan vi få en bra arbetsmiljö för pedagoger och barn?

Enkelt: minska barngrupperna!

Hur gör man gå?

Enkelt: öka intäkterna!

Men här kommer det svåra. Att våra kommuner är duktiga på att spara kan nog varje pedagog i Sverige skriva under på. Omorganisationer, rationaliseringar, minskade anslag, inköps- och vikarie stopp är gamla beprövade metoder. Men att faktiskt öka intäkterna verkar det som att ingen kommit på!

I stället väljer flera kommuner att ge ytterligare rabatter genom att göra avsteg från reglerna om maxtaxan och bara ta betalt för den faktiska tiden som barnen vistas på förskolan. Eller så väljer de att subventionera allmän förskola som redan är subventionerad. Så i stället för att öka intäkterna väljer kommuner frivilligt att minska intäkterna – ytterligare!

Politiker verkar hellre ta impopulära nedskärningsbeslut framför att höja skatten. Vilken politiker vågar höja skatten? Då återstår bara en inkomstkälla till – maxtaxan och allmän förskola. För den ansvarar vår regering.

Vad skulle det innebära om reglerna för maxtaxa och allmän förskola moderniserades och vi genom ökade intäkter kunde minska barngrupperna och inte bara överleva dagen?

Sexråd för en bättre förskola

ANNONS
  1. Anpassa maxtaxan så den följer index varje år.

  1. Ta bort inkomsttaket på 42 000 kronor/familj och låt alla familjer betala procentuellt på sin lön.

  1. Inför en maxkostnad/familj på 2 500 kronor/månand i stället för inkomsttak.

  1. Låt kommuner administrera maxtaxan även för fristående verksamheter. Intäkterna är då ett snitt på kommunens gemensamma föräldraintäkter.

  1. Ta bort allmän förskola för 3-5-åringar vars föräldrar arbetar. Syftet med den reformen avsåg aldrig dessa barn.

  1. Sluta med Skolverkets administrativa fiasko ”kvalitetshöjande åtgärder” och baka in det i bidraget till kommunerna. Denna administration kostar 1 miljon kronor!

Tänk om det finns politiker, journalister, debattörer, pedagoger, förskolechefer, föräldrar, mor- och farföräldrar och vanliga medmänniskor som faktiskt tycker att pedagogerna på våra förskolor ska sluta ljuga? Förskolan i Sverige är en tickande bomb! Hjälp oss att minska barngrupperna! Hjälp oss att öka intäkterna! Hjälp oss att modernisera maxtaxan och allmän förskola nu!

Just nu pågår en stor nationell namninsamling på www.namninsamling.se för att visa vår regering att vi menar allvar. Vi vill sluta ljuga nu!

Vesna Birkedahl

verksamhetschef, förskolan Viljan, Kungälv

Vad är din erfarenhet av förskolan?

– Jag är personalvetare och startade förskolan Viljan 2008. Genom studiebesök, föreläsningar och facebook möter jag fantastiska pedagoger som allt oftare känner sig otillräckliga.

Varför denna debattartikel just nu?

– Vi orkar inte och vill inte ljuga längre. Barnen och personalen mår inte bra. Fler föräldrar vill gärna betalar mer men får inte p g a maxtaxan och allmän förskola.

Ditt bästa råd till alla föräldrar?

– Stöd förslaget att modernisera maxtaxan och allmänna förskolan på namninsamling.se. Visa att ni hellre betalar lite mer än att se era barn i dagens stora barngrupper.

ANNONS