Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

social pelare webb
Att vara fattig innebär inte bara att ha ont om pengar, utan har betydligt fler dimensioner i form av olika sociala begränsningar som dålig hälsa, låg utbildning, inga sociala nätverk och utestängning från bostads- eller arbetsmarknaden. Att så många unga i dag antingen redan lever i fattigdom eller riskerar att hamna där är mycket allvarligt, skriver bland andra Per Eckerdal biskop i Svenska kyrkan Göteborgs stift.

Vi riskerar att få en förlorad generation unga

Barn och unga är Europas framtid, men med ökande ungdomsfattigdom där tre av tio ungdomar mellan 15–29 år i Europa är fattiga i dag, ter sig framtiden allt annat än ljus. Därför behöver den europeiska pelaren för sociala rättigheter förverkligas för att snabbt komma till rätta med situationen, skriver bland andra biskop Per Eckerdal.

För första gången på flera decennier kommer den unga generationen sannolikt att få det sämre än sina föräldrar. Följden av 2008 års ekonomiska kris är nya bottennivåer med färre arbetstillfällen, lägre löner och sämre arbetsvillkor för unga människor. Eurostats senaste rapport från 2016 visar att tre av tio ungdomar antingen riskerar att bli utsatta för eller redan lever i fattigdom.

Caritas Europa har nyligen genomfört undersökningar i 17 EU-länder vilka bekräftar bilden av att Europas unga lever i allt större utsatthet och att ungdomsfattigdom är ett allvarligt problem. Att vara fattig innebär inte bara att ha ont om pengar, utan har betydligt fler dimensioner i form av olika sociala begränsningar som dålig hälsa, låg utbildning, inga sociala nätverk och utestängning från bostads- eller arbetsmarknaden. Ändå är rätten till bostad, till arbete och till utbildning grundläggande och mänskliga rättigheter.

Undersökningarna visar att ungdomarnas utsatta situation kommer att medföra långtgående och långvariga konsekvenser för våra samhällen, arbetsmarknader och sociala välfärdssystem. Det är ofta strukturella hinder som gör att de unga människor som ingår i statistiken hamnar i en ond cirkel av socialt utanförskap och så blir fråntagna sina rättigheter.

Saknar eget hem

Begreppet NEET (Young people Not in Employment, Education or Training) har fått sällskap av ett nytt begrepp – SINKIES (Single Income, No Kids). Detta är unga par där båda är yrkesarbetande, men ändå bara tjänar motsvarigheten till en anständig inkomst på grund av dåliga löne- och arbetsvillkor, något som hindrar dem från att bilda familj och skaffa barn.

I Caritas rapporter från de 17 EU-länderna finns många talande exempel på hur ungdomarnas utsatthet visar sig.

Bristen på boende till en överkomlig kostnad i kombination med ungdomsarbetslöshet och dåliga arbetsvillkor, hindrar unga européer från att skaffa ett eget hem, ta steget fullt ut i vuxenlivet och bli oberoende. I länder som Spanien, Italien, Portugal, Irland och Grekland har åldern för när unga människor lämnar föräldrahemmet höjts under senare år. De som ändå lyckas få en bostad, hamnar ofta i situationer med skuldsättning och uteblivna amorteringar med vräkning som följd och hemlöshet som det mest extrema exemplet på negativa konsekvenser.

Att få anställning med en lön som täcker levnadskostnaderna har blivit en nästan omöjlig uppgift för unga människor i Europa. Inte bara i de länder som drabbades hårdast av krisen 2008, utan också i välbeställda länder som Österrike, där tio procent av ungdomarna räknas som arbetande fattiga. I Storbritannien har lönerna inte höjts i förhållande till inflationen under de senaste fem åren.

Insatserna räcker inte till

Det har också blivit svårare att över huvud taget komma in på arbetsmarknaden, både för högskoleutbildade och yrkesutbildade. Unga människor med låg utbildningsnivå har färre arbetstillfällen att välja på och de med högre utbildning får ofta dåligt betalda och osäkra praktikanttjänster eller korttidskontrakt.

EU har vidtagit åtgärder för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten, både genom Ungdomsgarantin och Sysselsättningsinitiativet för unga. Genomförandet av dessa två åtgärder har dock antingen inte varit tillräckligt effektivt eller så är de fortfarande under utveckling i medlemsländerna. Det arbete som Caritas, och många andra organisationer i civilsamhället, bedriver med behövande i Europa visar tydligt på att vi behöver ett nytt avstamp. Den europeiska pelaren för sociala rättigheter är ett steg i rätt riktning. Pelarens 20 principer kan, trots att de inte är lagligt bindande, fungera som en utgångspunkt för framtida policyinitiativ för att skapa ett mer socialt och inkluderande Europa.

Vi rekommenderar EU-kommissionen att utveckla en heltäckande strategi för att ytterligare förhindra och bekämpa ungdomsfattigdom. Denna strategi bör:

l Grundas på den europeiska pelaren för sociala rättigheters 20 principer.

l Ligga i linje med strategin för att bekämpa barn- och familjefattigdom i 2013 års ”Recommendation on Investing in Children” från EU-kommissionen.

l Finansieras i tillräckligt hög grad genom att

1) Fortsätta med ungdomsgarantin.

2) Öronmärka 50 procent av europeiska socialfonden för att bekämpa fattigdom, mot dagens 25 procent.

3) Använda flexibilitetsklausulen i stabilitets- och tillväxtpakten för att ge medlemsländerna möjlighet att frigöra medel till prioriterade sociala investeringar.

Vi ser detta som en möjlighet att bryta den trend av hopplöshet som har börjat sprida sig över Europa.

Per Eckerdal

biskop i Svenska kyrkan Göteborgs stift

Jorge Nuño Mayer

generalsekreterare Caritas Europa

Henrik Alberius OP

ordförande Caritas Sverige

 

Se mer från - Debatt: EU:s sociala pelare
Mest läst