Över hela världen gör IT sitt intåg i skolan och utbildningen. Tack vare det kan välmotiverade studenter i Asiens kåkstäder nu kostnadsfritt ta del av de allra främsta akademikernas kunskaper genom de amerikanska universitetens föreläsningar och kurser som nu läggs ut på nätet.
Runt Googles högkvarter i Los Altos i Kalifornien har man tagit den utvecklingen ett steg vidare. Där har skolbarnen, när de kommer till skolan, redan sett dagens lektion på nätet som en hemläxa, och kan i stället direkt börja räkna på sina matteövningar och läraren kan direkt se vilka elever som behöver hjälp, vad de behöver hjälp med och på vilket sätt.
Det finns ingen IT-pedagogisk modell som passar överallt och det är ingen lösning att rakt av kopiera en modell bara för att den fungerar i USA:s IT-mecka eller i Asiens kåkstäder. Men vi bör lyfta fram de goda exempel som finns och lära oss av dem. De som vet allra bäst hur det fungerar i klassrummen runt om i våra 290 kommuner, är inte vi i regeringen, utan de duktiga pedagoger som jobbar i skolan. Ingen vet bättre hur det fungerar ute i klassrummen. Men de måste få rätt möjligheter för att kunna göra det de ska och det de skulle kunna, bra verktyg och inte minst en modern och tidsenlig fortbildning.
I Ale kommun har man har gjort en storsatsning med en dator per elev, redan från årskurs ett. I ett examensarbete från Högskolan i Väst, som kom bara för några veckor sedan, har man gjort intressanta iakttagelser. De barn som nu går i klass två har fått använda datorer sedan första klass och resultaten är slående. När de får skriva på en dator ökar deras textmängder väsentligt, framförallt pojkarnas. Men också andelen adjektiv ökar tydligt vilket är ett tecken ett mer utforskande och beskrivande språk. Med datorn som hjälpmedel vågar barnen experimentera mer med språket. Det är spännande resultat som fler kommuner borde ta efter och inspireras av.
Skolan halkar efter
Sverige är ett av världens mest avancerade IT-länder. Gång på gång placerar vi oss i topp internationellt – när det gäller innovationsförmåga, konkurrenskraft, uppkoppling och IT-mognad. Men inte när det gäller IT-användning i skolan.
De allra flesta svenska elever har tillgång till en dator hemma som används flitigt, till exempelvis för att spela spel, söka information, blogga, twittra och göra skolarbete. Ser man till statistiken så är Sverige, jämfört med andra länder, inte direkt dåliga på att erbjuda datorer i skolan. På många skolor finns datorer och digitala lärverktyg. Men den faktiska användningen av datorer i skolan är det sämre med i Sverige än i många andra länder. Faktum är att när det gäller förmågan att använda IT på mellan- och högstadiet hamnar Sverige först på sjunde respektive nionde plats i hela EU. Det är anmärkningsvärt och måste stämma till eftertanke.
Nu ser vi dessutom hur andra länder satsar för att komma ikapp och gå om oss. Om vi ska vara säkra på att våra företag ska kunna få tillgång till tillräckligt mycket kompetent arbetskraft i framtiden och om våra barn ska kunna bli väl förberedda för den allt mer globaliserade arbetsmarknaden, då behöver vi en skola som är anpassad efter och tar vara på de nya förutsättningar som den moderna tekniken ger.
Över hela världen – i Asiens kåkstäder, i Los Altos och i Ale - gör IT sitt bestämda intåg i skolvärlden. Det behöver ske även här. För det behövs fler goda exempel. Och vi behöver vi höja lägstanivån. Vi behöver göra det därför att vår skola förtjänar det. Därför att våra lärare förtjänar det. Men mest av allt för att våra skolbarn och deras framtid förtjänar det.
Anna-Karin Hatt (C)
IT- och energiminister
Ulrika Carlsson (C)
riksdagsledamot och utbildningspolitisk talesperson
