Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

tillväxtbox_Foto_Jordbruksverket

Vi har förtroende för svensk grisuppfödning

Tidig avvänjning av smågrisar är möjligt utan negativa konsekvenser för djurvälfärden. Det visar den studie som vi grundar vårt förslag på, skriver Håkan Henrikson och Helena Elofsson.

Replik

Djurskyddet, 5/4

Sverige har ett gott djurskydd och det beror framförallt på det arbete som djurhållare och veterinärer dagligen bedriver i våra stallar. Vårt förslag om avvänjning av smågrisar innebär ingen förändring i praktiken för de flesta i dag. Det skapar dock möjlighet för de som har rätt förutsättningar att under veterinär övervakning vänja av en grisgrupp med en genomsnittlig ålder på cirka fyra veckor i stället för fyra veckor på individnivå. För att få göra detta ställs också andra krav som hindrar att det leder till ökad antibiotikaanvändning eller beteendestörningar.

Vi är medvetna om de problem som en tidig avvänjning kan leda till och som flera remissinstanser har uttryckt sin oro för.

Unik studie

Den studie som vi grundar vårt förslag på visade dock att detta var möjligt utan negativa konsekvenser för djurvälfärden. Studien är unik eftersom den undersökt avvänjning hos svenska grisuppfödare under förhållanden liknande de vi nu föreslår. Studien har utvärderats av experter från SLU och SVA. De menade att en genomsnittlig avvänjningsålder på 28 dagar i en grisningsgrupp kan accepteras om det genomförs med de villkor som fanns i studien och under regelbunden uppföljning av djurhälsan. Vi delar denna uppfattning.

Hanteringen av föreskriftsförslaget har följt vår föreskriftsprocess. En remisstid på drygt fyra veckor bedömdes tillräcklig i förhållande till förslagets omfattning. Remissvaren har skickats ut till alla som bett om dem och remissammanställningen kommer att skickas ut när den färdigställts vilket är i samband med att föreskrifterna beslutas.

Framgångsrikt

I Sverige har svenska grisuppfödare frivilligt valt att föda upp grisar omgångsvis. Tillsammans med det förebyggande djurhälsovårdsarbetet som uppfödarna och djurhälsoveterinärer bedriver har detta varit framgångsrikt och är avgörande för att vi fortsatt ska ha friska grisar och den lägsta antibiotikaanvändningen i EU.

I vårt dagliga arbete följer vi på nära håll svensk grisuppfödning, inte minst genom det djurhälsovårdsarbete som vår egen distriktsveterinär- organisation dagligen utför i besättningarna. Vår bild är att förslaget kan genomföras med bibehållen djurvälfärd. Vi baserar det på den studie som genomförts, på vår kunskap och erfarenhet av svensk grisuppfödning i praktiken, och på vårt förtroende för våra svenska grisuppfödare och den svenska djurhälsovården.

Håkan Henrikson

veterinär, divisionsdirektör på Jordbruksverket

Helena Elofsson

fil dr zoologi, djurskyddsamordnare på Jordbruksverket

Se mer från - Debatt: Djurskyddet
Mest läst