Kunskap. Vi utgår från att byggnadsnämnden inte ser en planering grundad i kunskap som ett problem. Och inte heller att de ideal som gäller för tillfället gör alla andra synsätt ointressanta, skriver Centrum för byggnadskultur
Kunskap. Vi utgår från att byggnadsnämnden inte ser en planering grundad i kunskap som ett problem. Och inte heller att de ideal som gäller för tillfället gör alla andra synsätt ointressanta, skriver Centrum för byggnadskultur

Varför tveka om mer kunskap?

Byggnadsnämnden i Göteborg drar ut på tiden med att godkänna det nya kulturmiljöprogrammet för stadens bebyggelse mellan 1955–75. Varför, frågar sig Centrum för byggnadskultur.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Moderna Göteborg är ett kulturmiljöprogram som kompletterar tidigare program genom att behandla bebyggelse från 1955–75, det som kallats ”rekordåren” och som utgör mer än hälften av stadens totala bebyggelse. Där ingår 1950-talets bostadsbyggande där Göteborg var ledande i Sverige, idrottsarenorna Nya Ullevi, Valhallabadet och Scandinavium och förstås den stora utbyggnaden i Angered. Programmets funktion är att vara ett kunskapsunderlag för den ständigt pågående omvandlingen av staden. Hur var den här bebyggelsen tänkt? Vilka värden finns det att ta till vara i den?

Moderna Göteborg är ett omfattande arbete som tagits fram av bland andra Stadsmuseet, stadsbyggnadskontoret och länsstyrelsen. Riksantikvarieämbetet har sett ett behov av att synliggöra det moderna kulturarvet och statliga pengar har avsatts för att stötta kommunerna. Ett kulturmiljöprogram som Moderna Göteborg ingår i översiktsplaneringen för Göteborg.

ANNONS

Under arbetet med programmet har remissinstanserna varit övervägande positiva. Innan kommunfullmäktige kan besluta om att anta programmet ska det godkännas av byggnadsnämnden. Byggnadsnämnden har dock två gånger bordlagt ärendet. I morgon den 27 september ska det upp en gång till.

Viktigt undvika långbänk

Vi menar att det är angeläget att inte ytterligare fördröja frågan. Redan den stora omfattningen av den här bebyggelsen gör det viktigt att bättre kunna förstå den. Att en del av de här miljöerna har problem med segregation gör en förnyelse med utgångspunkt i en modern syn på social och ekologisk hållbarhet extra nödvändig.

Stadsbyggandet i Göteborg i dag präglas dels av en stor brådska och stor skala, dels av kvartersstaden som ideal. Här finns både likheter och skillnader mot 1960-talets rekordår. Skillnaderna innebär att nya bebyggelsemönster läggs över gamla på ett sätt som kräver god förståelse av båda om resultatet ska bli bra. Likheterna innebär att det finns lärdomar att dra från misstag som gjordes i brådskan förra gången. Vi behöver all kunskap vi kan få.

Vi utgår från att byggnadsnämnden inte ser en planering grundad i kunskap som ett problem. Och inte heller att de ideal som gäller för tillfället gör alla andra synsätt ointressanta.

ANNONS

Claes Caldenby

Eva Glader

Einar Hansson

Kristian Jonsson

Vanja Larberg

Gabriella Olshammar

Lotta Särnbratt

Kristina Wallman

Helena Westholm

Centrum för byggnadskultur

ANNONS