Alldeles under bröstbenet hänger lungorna fritt och omsluter hjärtat. Varje dag tar de hand om över 10 000 liter luft och förser kroppen med livsnödvändigt syre. Så länge lungorna är friska är det lätt att ta dem för givet. Men lika viktiga som lungorna är för våra liv, lika kännbara är konsekvenserna när de inte fungerar som de ska.
En trappa blir ett berg att bestiga, en promenad ett maratonlopp. Andra organ som hjärta, muskler och skelett påverkas, och det personliga lidandet blir ofta betydande. Också samhällskostnaderna blir omfattande, både de direkta kostnaderna för hälso- och sjukvård och de indirekta till följd av förlorad arbetsförmåga.
I dag presenterar Hjärt-Lungfonden sin första lungrapport någonsin. Rapporten ger en heltäckande bild av förekomsten av lungsjukdom i landet och beskriver utmaningarna med att förebygga och behandla de största och allvarligaste lungsjukdomarna.
Rapporten visar att 1,9 miljoner svenskar i dag lever med en obotlig sjukdom i lungorna. Det är lika många som antalet drabbade av hjärt-kärlsjukdom. Av dessa lider ungefär 500 000 människor av KOL, 800 000 av astma, 570 000 av sömnapné och 16 500 av den inflammatoriska sjukdomen Sarkoidos.
Både KOL och astma leder till nedsatt lungfunktion, försämringsperioder och ökad dödlighet. Sömnapné ger andningsuppehåll i sömnen och ökar dramatiskt risken att drabbas av allvarliga hjärt-kärlsjukdomar. För de drabbade finns symptomlindrande behandlingar, och i vissa fall olika sätt att bromsa sjukdomsförloppet. Men i dag saknas fortfarande botemedel för dessa sjukdomar.
Stort mörkertal
Samtidigt är mörkertalet stort och många svenskar lever med sin lungsjukdom utan att veta om det. Exempelvis har hälften av de KOL-drabbade varken fått diagnos eller behandling. I samhällsdebatten lever lungsjukdomarna i skuggan av cancer och hjärt-kärlsjukdomar. KOL och de andra lungsjukdomarna har blivit dolda folksjukdomar som vi måste prata mycket mer om.
Nära 3 000 personer dör i KOL årligen och dödligheten har ökat under senare år. En majoritet av de som dör i KOL är kvinnor. Tobaksrökning är den största riskfaktorn, men många undergrupper och riskfaktorer döljer sig under det stora paraply som KOL-diagnosen utgör, och uppemot en fjärdedel av alla som drabbas har aldrig rökt. Det är alltså dags att sluta betrakta KOL som en sjukdom som bara drabbar rökare.
Det är nu hög tid att kraftsamla för att lyfta fram de dolda lungsjukdomarna i ljuset. Framför allt bör tre frågor prioriteras för att bekämpa sjukdomarna.
1. Fler lungor måste undersökas. Tidig upptäckt är avgörande för att bromsa sjukdomsförloppet vid KOL. Det finns i dag en enkel undersökningsmetod, spirometri, för att identifiera de personer som kan vara i riskzonen. Men spirometri används alldeles för lite i primärvården och ett flertal vårdcentraler saknar den enkla utrustning som behövs.
Landsting och regioner bör införa tydliga rutiner för spirometriundersökningar i primärvården. Det gäller inte minst vid segdragna förkylningar, vilket kan vara ett tidigt symptom på KOL. Rutinmässig spirometri i primärvården bör införas även på friska människor i 20-årsåldern. Det skulle ge ett ovärderligt referensvärde över tid. Socialstyrelsens riktlinjer behöver förändras så att spirometriundersökningar inte bara genomförs på rökare vid vårdcentralerna.
2. Utvidga rökförbudet. Regeringens utredare Göran Lundahl har lämnat förslag om att utvidga dagens rökförbud till att även omfatta till exempel uteserveringar, busshållplatser och lekplatser. Åtgärden skulle ha stor betydelse för att förbättra lunghälsan, då cigarettrök orsakar sjukdomar som KOL och kan trigga livshotande attacker av andnöd hos till exempel astmatiker. Vi ställer oss också bakom förslaget om exponeringsförbud av cigaretter, snus och andra tobaksprodukter i butikerna då det skulle minska antalet ungdomar som börjar röka.
3. Forskning för att hitta botemedel. I dag saknas bot mot flertalet av våra stora lungsjukdomar. Bristande diagnostiska redskap gör att vi klumpar ihop olikartade grupper av patienter under breda paraplydiagnoser som astma och KOL, vilka egentligen representerar flera olika sjukdomsmekanismer. Det gör det särskilt angeläget att stärka forskningen på området. För att det ska bli möjligt krävs mer pengar till forskningen. Bara då kan vi få fram bättre metoder för att tidigare upptäcka lungsjukdom, förstå dess mekanismer och faktiskt hitta botemedel mot dessa folksjukdomar som orsakar så mycket lidande för såväl drabbade som anhöriga.
Var femte svensk lever i dag med sjukdom i lungorna och många av dem vet inte ens om det. Nu är det hög tid att på allvar prioritera kampen mot lungsjukdomarna.
Kristina Sparreljung
generalsekreterare Hjärt-Lungfonden
Åsa Wheelock
docent i experimentell lungmedicin Karolinska Institutet