Tätt. Stadsdelar ska ses i ett större sammanhang där vissa delar kan vara tätare och andra glesare och där även parker, naturmark och blå hamnbassänger ingår, skriver debattörerna.
Tätt. Stadsdelar ska ses i ett större sammanhang där vissa delar kan vara tätare och andra glesare och där även parker, naturmark och blå hamnbassänger ingår, skriver debattörerna.

Var byggs den täta kvartersstaden?

Förtätningen har redan flyttat ut från centrum till mellanstaden där dubbelt så många lägenheter planeras jämfört med centrala Göteborg. Och slutna kvarter bygger vi tyvärr alltför lite av, skriver bland andra Pär Johansson, Yimby.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Replik

Förtätning, 7/1

Meta Berghauser Pont med flera bjuder in oss till debatt. De menar att Göteborg bör skifta fokus från centrumfixering till förtätning i mellanstaden. Vi uppskattar det konstruktiva tonläget och kan glädja dem med att detta redan sker. I de planer som gått ut på samråd de två senaste åren har nära dubbelt så många bostäder planerats i mellanstaden jämfört med i centrala Göteborg inklusive Älvstaden – i linje med Utbyggnadsplaneringen.

De målar upp en bild av att dagens stadsbyggande kännetecknas av extrem täthet och slutna kvarter. Men slutna kvarter återfinns bara i sex av nära 60 planer. Detta är olyckligt då omfamnande gröna innergårdar skapar både en bullerskyddad och barnvänlig miljö. Forskning från KTH visar dessutom att slutna gårdar, som i Linnéstaden eller Majorna, används i betydligt högre grad av de boende än öppna och halvöppna gårdar (Eva Minoura 2016). Även analyser av göteborgarnas egna värderingar av stadskvaliteter (SpaceScape/Evidens 2016) visar att öppna gårdar rankas lågt.

ANNONS

Mer glest än tätt

Bara en enda procent av Göteborgs stads yta består av täta kvarter medan nära en femtedel består av glesa strukturer. Göteborg är en utspridd stad där få områden når upp till UN-Habitats rekommenderade nivå om minst 150 inv/ha. Detta medför stora avstånd och ett starkt bilberoende. De urbana miljöerna är i dag få och vi kan gott erbjuda göteborgarna mer av det de efterfrågar, inte minst för att få bättre balans och variation.

Den maxgräns för täthet som debattörerna efterfrågar finns lyckligtvis redan angiven av UN-Habitat (600 inv/ha). Rekommendationerna avser dock ett genomsnitt för en stadsdel. Därför bör till exempel Karlastaden ses i ett större sammanhang där vissa delar kan vara tätare, andra glesare och där även gröna parker, naturmark och blå hamnbassänger ingår.

Vi välkomnar en öppen diskussion om stadsbyggnadskvaliteter. Till skillnad mot tidigare pågår nu diskussionen i offentliga seminarier och i sociala medier med ett betydligt bredare deltagande av experter, medborgare och politiker än i de traditionella mer slutna kanalerna. Detta gör att fler röster kommer till tals om hur vi bäst bygger Göteborg.

Pär Johansson

doktor i byggnadsfysik

Alvar Palm

doktor i industriell miljöekonomi

Jesper Hallén

grafisk formgivare

Patrik Höstmad

docent i teknisk akustik

ANNONS

Annette Vejen Tellevi

Arkitekt MAA

Samtliga är samordnare för Yimby Göteborg

ANNONS