Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Värderingar
Lars Adaktusson (KD), Europaparlamentariker

Våra värderingar bygger på kristna etik- och idéarvet

Det går inte att bortse från att hela den västerländska kulturen har påverkats av kristen tro och kristendom. Något som inte sällan ignoreras i det starkt sekulariserade Sverige, skriver Lars Adaktusson (KD).
Lars Adaktusson (KD), Europaparlamentariker

Årets Almedalsvecka kan gå till historien som en av de mest osvenska hittills. En efter en excellerade partiföreträdarna i stolthet över Sverige. Tvärtemot rådande konventioner och politisk korrekthet talades det karskt om svensk kultur och svenska värderingar.

I en tid då samhällsgemenskapen upplevs utmanad till följd av gränslöshet och globalisering, i en tid när det offentliga samtalet kretsar kring radikalisering i förorterna, sexuella övergrepp på sommarfestivaler eller med vem vi skakar hand påminner den svenska debatten alltmer om den i våra europeiska grannländer.

Att det finns gemensamma och goda värderingar som utgör grunden för vårt samhälle är en uppfattning som numera ryms även inom den svenska åsiktskorridoren.

Något det talas tyst om

Samtidigt talas det tyst om bakgrunden till den lagstiftning och de värderingar som ligger till grund för det svenska samhällslivet. Få väver in jämställdheten, demokratin och det personliga ansvarstagandet i det större västerländska sammanhang där värderingarnas idémässiga ursprung finns.

Även om det föreligger kulturella skillnader mellan västerländska nationer och folk går det inte att bortse från de gemensamma synsätt på vilka våra samhällen är grundade. Det faktum att hela den västerländska kulturen har påverkats av kristen tro och kristendom ignoreras inte sällan i det starkt sekulariserade Sverige. Ändå är det ställt utom allt tvivel att de kristna värderingarna och det kristna kulturarvet genom historien har präglat synen på såväl människan som samhället.

Grunden till vårt skyddsnät

Så var det exempelvis omsorgen som förmedlas genom kristendomens bud om kärlek till vår nästa som låg till grund för det sociala skyddsnät som de flesta västerländska samhällen inrättat för sjuka och fattiga. Det var den kristna principen om varje människas unika och okränkbara värde som satte punkt för slaveriet. Synsättet att vissa människor kunde behandlas som förbrukningsvaror konfronterades med den kristna principen att varje människa i sig ska ses som ett mål.

Under antiken ansågs etiska spörsmål vara förbehållna en elit som i sin tur skulle vägleda de till reflektion oförmögna massorna. Om denna föreställning inte utmanats av den kristna synen på människan som självständigt subjekt med förmåga att skilja på rätt och fel hade den mänskliga rättigheten att följa sitt samvete sannolikt inte existerat.

Även om upplysningen kontrasteras mot kristendomens inflytande under 1700-talet så förtjänar det att påpekas att upplysningen, med dess starka betoning av den autonoma individen, växte fram och blomstrade inom en civilisation med ett redan existerande rättighetstänkande på kristen grund.

Tydlig andlig och världslig åtskillnad

Att maktkampen mellan kyrkan och sekulära härskare i just Europa ledde till en tydlig åtskillnad mellan världslig och andlig auktoritet kan härledas ur den bibliska uppmaningen att ”ge kejsaren vad kejsaren tillhör och Gud vad Gud tillhör.” Betydelsen av detta för framväxten av demokratin blir särskilt tydlig vid en jämförelse med samhällen vars sedvänjor och traditioner endast tolererar lagstiftning på religiös grund.

Det gamla ättesamhället vars solidaritet sträckte till medlemmar av den egna gruppen ersattes när den kristna broderskapstanken kom till Nordeuropa. Idén om ett universellt broderskap lade grunden till det som ibland kallas ”den opersonliga staten” – det vill säga ett rättssamhälle byggt på likabehandling av människor oavsett bakgrund.

Den pågående debatten om kultur och värderingar är angelägen, men samtidigt på flera sätt yrvaken. Detta är föga förvånande då normen i etablerade politiska kretsar under lång tid varit vad som kan summeras i ett citat ur en proposition från 1997, om ”Sverige, framtiden och mångfalden”:

”Eftersom en stor grupp människor har sitt ursprung i ett annat land saknar den svenska befolkningen en gemensam historia.”

Att detta har varit gängse synsätt illustrerar vikten av att vårt samhälles kultur och värderingar nu debatteras, men diskussionen är inte okomplicerad. En förmåga att skilja mellan det privata och det politiska är avgörande för att vårt samhälle ska fortsätta att vara pluralistiskt. Ett samhälles värderingar är mångtaliga, vissa förenar, andra provocerar.

Samtidigt krävs en förståelse för den historiska kontext och den västerländska kulturkrets ur vilken våra normer, värderingar och institutioner formats och utvecklats. Utan den förståelsen går en avgörande aspekt förlorad. För även om människors privata uppfattningar kring könsseparerade bad eller med vem vi skakar hand kan och får skilja sig åt, så hade det Sverige vi lever i i dag inte varit möjligt om regenter och riksdagar varit tvungna att förhålla sig till andra värderingar än dem som byggt vår civilisation under de senaste tusen åren.

Ett avgörande inflytande

Kristendomen har haft avgörande inflytande över det västerländska samhälle som vi i dag är en del av, samtidigt lever vi i ett land och på en kontinent där alltfler kyrkor får karaktären av museer. Slutsatserna vi drar av detta är avgörande för hur dagens politiska utmaningar ska hanteras, men också för vad svenska värderingar kommer att innebära i framtiden.

Sverige beskrivs emellanåt som världens mest sekulariserade land. Om detta betyder att svenska värderingar ska kopplas loss från den kristna etiken och det kristna idéarvet kan vi vara säkra på att de värderingar som kommer att prägla vårt land i framtiden blir annorlunda. Kanske så annorlunda att vi som lever i dag inte skulle känna igen dem som svenska.

Lars Adaktusson (KD)

Europaparlamentariker

Mest läst