Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Våra matvanor bidrar till växthuseffekten

Köttproduktionen bidrar i hög grad till en ökad växthuseffekt. Genom att lägga om matvanor och jordbruk kan vi bidra till en bättre miljö. Det handlar dels om hur politikerna styr subventioner, men även vad vi väljer att ha på middagsbordet, anser författaren och debattören Lisa Gålmark.
När oljan börjar kosta 100 dollar per fat, vad händer med den livsmedelsproduktion som är helt beroende av fossila bränslen? frågade sig ordförande i det brittiska Sustainable Development Commission Jonathon Porritt i början av detta år, i The Guardian (4/1 -06).
Mera kossor, utropade Göran Persson som svar på hur svenskt jordbruk ska se ut i framtiden, i tidningen Land nr 37, 2006.
Filmen The Planet liksom Al Gore's En obekväm sanning sprider fakta och budskap om klimatförändringarnas hot mot världen- förändringar som främst skapats av en energislösande livsstil. I slutet av valrörelsen kom klimatfrågan äntligen upp till debatt i de stora medierna.Både den internationella och den svenska klimatpolitiken siktar på att höja energiskatter och bensinskatter, sänka utsläppsgränserna för industrin och investera i alternativa energikällor. Konsumenter rekommenderas att köpa miljöbilar och miljöelektronik och dra ned på användningen.
Köttproduktion skadar
Det är alltihop bra. Men en viktig källa till växthusgasutsläppen förbises i filmer, debatter och politik: jordbrukets inriktning på animalier. Djurköttsproduktion skadar inte bara regnskogar - den bidrar stort till klimatproblemen.
Forskarna Gidon Eshel och Pamela A Martin vid University of Chicago räknade nyligen på koldioxidåtgång från produktion över förädling till distribution till matlagning och konsumtion - och jämförde en vegetabilisk kost med en amerikansk standardkost: den animaliska dieten orsakar ett och ett halvt ton mer koldioxid än den vegetabiliska. Valet vegomat påverkar lika mycket i positiv riktning som att köpa senaste modellen miljöbil!
Livsmedelskedjan från jord till bord svarar för 14 procent av den svenska drivmedelsförbrukningen och elva procent av elförbrukningen.
Åsa Jansson på Miljövetarprogrammet vid Linköpings universitet har visat att med samma insatser som vid produktion av dagens animaliska protein kan drygt tio procent av den eldningsolja som används i Sverige ersättas med förnyelsebara energikällor - givet att konsumtionen av animaliska produkter minskas med fem kilo per person och år (en knapp fjärdedel av dagens konsumtion av animaliskt protein.)
Växthusgasen metan
Till jordbrukets koldioxidutsläpp ska läggas växthusgasen metan som har cirka tjugo gånger större påverkan på den globala uppvärmningen jämfört med koldioxid. Enligt Naturvårdsverket står metan för cirka åtta procent av de totala utsläppen växthusgaser i Sverige. Inom jordbruket kommer metan från djurhållningen - dels direkt från djurens matsmältning, dels från djurexkrementer (vilket för övrigt även bidrar stort till vattenföroreningar).
Metanutsläppen har minskat i Sverige de senaste åren. Färre djur är skälet. Men konsumtionen av kött från djur minskar inte. Importen ökar i stället och metanutsläppen (liksom till en del koldioxidutsläppen) flyttas till andra länder med ökad försäljning av kött till bland annat Sverige. Sverige skulle teoretiskt sett kunna bli av med sina metanutsläpp samtidigt som man ser till att öka dem i andra länder.
Strategin måste alltså vara världsomspännande. Därför är det problematiskt att den globala konsumtionen av djurkött har ökat fem gånger sedan 1945 - och att den inte ser ut att minska. Kina har till exempel importerat jordbrukssystem från västvärlden och köttkonsumtionen har ökat från sex kilo för fyrtio år sedan till sextio kilo i dag.
Jordens naturresurser räcker inte till för en globaliserad svensk standard med dess konsumtions- och matvanor. Resurserna räcker inte till för Sveriges konsumtions- och matvanor.
Det behövs nytänkande. De miljarder i subventioner, skattelättnader, bidrag och krediter som i dag går till att upprätthålla djurhållning för storskalig kött- och mjölkproduktion borde fasas ut och omriktas för en omställning till växtbaserat jordbruk. En skatt på kött från djur kan också vara ett sätt.
Eget val
En sådan klimatstrategi har inte bara samhällsekonomiska fördelar. Den enskilda behöver inte känna sig maktlös bara för att hon eller han inte står i begrepp att köpa ny bil eller välja elleverantör. Att lägga om sin matkultur till huvudsakligen vegetabilisk dito får effekt direkt till skillnad från de decennier det tar att förändra industrins utsläpp och landets transportsystem, nyinköp av miljöbilar etc.
Valet kan göras minst tre gånger per dag. Forskarna Annika Carlsson-Kanyama, Marianne Pipping Ekström och Helena Shanahan uppmanar konsumenter att starta Klimatväktargrupper i likhet med Viktväktarna för att påverka sin kost i riktning mot bättre energianvändning och mindre klimatpåverkan.
Det finns många andra skäl till att ifrågasätta dagens animaliejordbruk. Om svenska politiker och samhällsdebattörer menar allvar med att så snabbt som möjligt vilja lösa klimatfrågan, då är det dags att ta itu med jordbrukets storskaliga djurhållning.
Färre kossor, inte fler, heter formeln.

Lisa Gålmark
historiker, journalist och författare
Mest läst