Örjan Hansson, docent, universitetslektor och ansvarig för kemilärarutbildningen vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi på Göteborgs universitet
Örjan Hansson, docent, universitetslektor och ansvarig för kemilärarutbildningen vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi på Göteborgs universitet

Vår utbildning borgar för bra kemilärare

De kemilärare som i framtiden utexamineras från ämneslärarprogrammet vid GU kommer att ha goda kunskaper i praktiska laborationer, ämnesmetodik och -didaktik tillsammans med gedigna ämneskunskaper, skriver Örjan Hansson, kemilärarutbildningen Göteborgs universitet, GU.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Replik

Kemilärare, 28/2

För att möta det stora behovet av kemilärare i skolan erbjuder Göteborgs universitet fyra olika utbildningsvägar. Tre av dem är på 1–2 år, till exempel projektet Brobyggaren, och kräver att man först har en kandidatexamen i kemi. Den fjärde är på 4,5–5 år och leder till en ämneslärarexamen i kemi plus ett eller två andra ämnen.

Den kurs som Rasmus Persson syftar på har nyligen införts i den långa utbildningen. Den handlar bland annat om kemins historiska utveckling och aktuell forskning. Sådana kunskaper är värdefulla för kemilärare men förmedlas normalt inte i kandidatutbildningen. Kursen kompletterar även de rena kemistudierna med sådant som krävs för att omsätta ämneskunskapen till skolans undervisning, alltså kemididaktik och -metodik. Samtliga delar av kursen examineras. Den är en medveten satsning på utbildningen av kemilärare och kan även läsas som fortbildning.

ANNONS

Reglerat i lag

Utformningen av ämneslärarprogrammet är reglerat i Högskoleförordningen och enligt den ska ämnesdidaktik och -metodik ingå i ämnesstudierna. Det går alltså inte att förlägga detta till den "utbildningsvetenskapliga kärnan" som Persson föreslår.

Ämnesstudierna omfattar 90 högskolepoäng (1,5 år). Vid GU har dessa delats upp i sex kurser om 15 högskolepoäng. Två av dem är obligatoriska grundkurser i bland annat fysikalisk kemi. De fyra övriga är valbara kemikurser och bland dessa ingår den nya kursen och en fördjupningskurs i fysikalisk kemi.

Efterfrågas starkt

En stor del av den nya kursen handlar om laborationer. Man får lära sig att använda kemikalier och utrustning på ett säkert sätt samt hur laborationer bör utformas i skolan. Detta är en utveckling jämfört med tidigare utbildning och något som starkt efterfrågats av studenter och verksamma lärare.

De kemilärare som i framtiden utexamineras från ämneslärarprogrammet vid GU kommer att ha goda kunskaper om detta – tillsammans med gedigna ämneskunskaper. Min övertygelse är att dessa lärare kommer att bidra till en bra kemiundervisning i skolan.

Örjan Hansson

docent, universitetslektor och ansvarig för kemilärarutbildningen vid Institutionen för kemi och molekylärbiologi på Göteborgs universitet

ANNONS