Käre Gabriel Wikström. Grattis till utnämningen som folkhälso- sjukvårds- och idrottsminister!
I regeringens nya budget tillför ni en extra miljard för att säkerställa en hälso- och sjukvård ”i världsklass”. Att fler sjuksköterskor behövs kan vi nog alla skriva under på, men om vi inte behandlar orsakerna till att folkhälsosjukdomarna ökar drastiskt i Sverige, löser vi bara de akuta problemen. Inom kort kommer det att behövas en miljard till, och därefter en miljard till. En ansvarsfull politik och en hälso- och sjukvård i världsklass, kräver i stället åtgärder för att bekämpa orsakerna till den hälsokatastrof vi står på tröskeln till.
Som folkhälsominister står du inför en stor utmaning. Hotet mot folkhälsan är i dag ett problem som växer lavinartat. Media ger oss dagligen larmrapporter om ökning av fetma och livsstilsrelaterade och kroniska sjukdomar, både bland barn och vuxna. Forskning bekräftar vad vi länge trott oss veta: för lite motion, alltför stort intag av raffinerade jordbruksprodukter (såsom socker, bröd och pasta) och exponering av kemikalier, inte minst läkemedel, ligger bakom våra så kallade livsstilsrelaterade sjukdomar. Vi står inför en hälsokatastrof och ändå är det trots det fortfarande ganska tyst från politikernas håll. Valrörelsen fokuserade mest på vinstutdelning för företag inom sjukvården och mycket lite på inriktning och arbetssätt. Det är dags att vidga perspektiven.
Kommer att trefaldigas
Så här ligger det nämligen till:
Fetma och kroniska sjukdomar ökar dramatiskt, mest i USA, men Europa och Sverige följer tätt efter. Utan radikala åtgärder beräknas våra folksjukdomar att fram till 2050 i snitt tredubblas. Trots att ingen ifrågasätter det faktum att majoriteten av våra sjukdomar är livsstilsrelaterade och att de till stor del går att förebygga görs det, i förhållande till vad det kostar samhällsekonomiskt, väldigt blygsamma insatser för att stoppa utvecklingen. Till exempel har Sverige vid en konservativ beräkning redan nu kostnader på cirka 16 miljarder per år för bara fetma och fetmarelaterade sjukdomar. Sjukfrånvaron ökar till följd av ohälsan och det kostar såväl arbetsgivare som samhället enorma summor.
Om politiker i stället tog ansvar för folkhälsan skulle vi genom minskat tryck på sjukvården, speciellt den dyra sjukvården, kunna vinna tillbaka mångdubbelt. Om ni inte tar ansvar för detta kommer det förmodligen att innebära en kollaps av vårt skattefinansierade sjukvårdssystem. Inga skattesystem kommer att kunna bära de skyhöga kostnader som beräknas följa i sjukdomarnas spår. Samtidigt riskerar betalningsviljan från dem som aktivt arbetar för sin egen hälsa att minska gentemot dem som lever ohälsosamt. Redan i dag finns det tecken på en sådan utveckling i vissa länder.
Vill inte längre bidra till vården
Kraven på att samhällets ansvar för hälsan bör ersättas med ett personligt ansvar ökar, inte minst i USA där allt fler av de som dagligen arbetar på sin hälsa inte längre vill bidra till vård av dem som missbrukar den. År 2005 visade en studie att, trots den ökade tillgången till sjukvård, kommer dagens amerikanska barn att vara den första generation amerikaner som dör i yngre ålder än föräldrarna. År 2020 beräknas kostnaden för sjukvård i USA att uppgå till motsvarande genomsnittsamerikanens halva årsinkomst efter skatt.
Vi måste snarast slå in på en helt annan väg.
Här kommer några förslag på åtgärder:
- Avsätt snarast resurser till en hälsopolitik som prioriterar förebyggande insatser. Hälsovård måste prioriteras om inte kostnader för sjukvården ska skena i väg okontrollerat.
- Initiera kartläggning av livsmedel som är benägna att framkalla ökad inflammation i kroppen. Den nya forskningsgrenen nutrigenomics erbjuder stora möjligheter att kartlägga hur olika livsmedelsingredienser påverkar våra gener och deras aktivitet.
- Utbilda lärare, BVC-sköterskor, barn och ungdomar i skolan om kostens inverkan på hälsan. Prioritera att öka människors medvetenhet och kunskap om hur olika livsmedel bidrar till ohälsa. En nödvändig förutsättning för förändring är kunskap. Det är oroväckande att människor med låg utbildning och låg inkomst löper cirka 60 procent högre risk att bli sjuka, något som även gäller deras barn. Därtill är fetma och kroniska sjukdomar två till tre gånger vanligare i denna grupp.
- Sätt upp riktlinjer och krav för vilken mat som ska serveras i förskolor, skolor och sjukhus för att främja en hållbar utveckling av folkhälsan.
- Inkludera äldrevården där kostnaderna också kontinuerligt ökar. Forskningen visar att ändrad livsstil, inklusive ändrade matvanor, ger snabb, påvisbar effekt högt upp i åldrarna och kan skjuta upp såväl Alzheimer som andra åldersrelaterade sjukdomar.
- Avskaffa moms på ekologiskt odlad frukt och grönsaker samt livsmedel som har bevisade hälsofrämjande egenskaper.
- Börja arbeta för att successivt övergå till en jordbrukspolitik inriktad på miljö och hälsa, på bekostnad av rationalitet och avkastning. Arbeta för att påverka utvecklingen på EU-nivå. EU har i budgeten för 2014–2020 beslutat att anslå mer än hälften, 690 miljarder euro (8 640 miljarder svenska kronor), till produktion av jordbruksprodukter som vi i dag redan äter alldeles för mycket av. Genom en sådan politik kommer medlemsstaterna sannolikt att tvingas betala mångdubbelt mer för att motverka de skadeeffekter som en sådan politik medför för folkhälsan.
Vi tror att det är många här i landet som, liksom vi, väntar på att höra vad regeringen tänker ta för steg mot en hållbar utveckling av folkhälsan.
Stig Bengmark
professor medicinska fakulteten Lunds Universitet 1970 – 1994, Honorary Visiting Profesor Londons Universitet 1999 –
Lina Aurell
foodpharmacy.se
Mia Clase
foodpharmacy.se