Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Haven webb
De stora världshaven har en buffrande effekt på mänskliga utsläpp av koldioxid, men nu finns tecken på att haven nått sin kapacitetsgräns och börjar skicka tillbaka notan till oss, skriver Isabella Lövin (MP) och professor Rashid Sumaila.

Världshaven i akut behov av skydd

Äntligen börjar hoten mot världshaven uppmärksammas. Nu är det dags för åtgärder på bred front. Forskningen visar tydligt att om inget görs, kommer våra hav att vara nästan tomma på marint liv om bara några decennier, skriver Isabella Lövin (MP) och professor Rashid Sumaila, mottagare av årets Volvo Environment Prize.

Det är märkligt hur lång tid det tagit oss människor att till fullo börja förstå vad som händer i världshaven. De täcker 70 procent av planetens yta, ändå är det först nu som kunskaperna börjat sjunka in om vad som sker.

De stora världshaven har en buffrande effekt på mänskliga utsläpp av koldioxid, men nu finns tecken på att haven nått sin kapacitetsgräns och börjar skicka tillbaka notan till oss. När koldioxid löses i havsvatten bildas kolsyra vilket leder till att pH sjunker och haven blir surare. Det påverkar allt marint liv, men i synnerhet djur med kalkskal och koraller som får svårare att utvecklas, bygga skelett och överleva. Allt varmare hav påverkar också fisk som antingen dukar under eller tvingas migrera till svalare områden.

Överfiskade hav

Den forskning som sedan många år bedrivs, bland annat på Institute of the Oceans and Fisheries vid University of British Columbia, Kanada, ger tydliga svar: vi håller på att fiska ut haven. Uppemot 80 procent av havens fiskebestånd beräknas vara överfiskade eller maximalt fiskade. Trots att världens fiskeflottor ständigt har ökat i kapacitet har fångsterna stagnerat vilket innebär risker för de miljarder människor, inte minst i utvecklingsländer, som är beroende av fiskprotein för sin matförsörjning.

Dessutom är haven starkt påverkade av nedskräpning, framförallt plast som strömmar ut i haven med uppemot åtta miljoner ton per år. Det motsvarar en fullastad sopbil varje minut. Det finns hundratusentals ton övergivna fiskenät i haven som dödar marina däggdjur och fisk. Plasten är mycket svårnedbrytbar, men bryts så småningom ned till mikroplaster som äts av fisk i tron att det är föda. Plasten kan skada djurens inre organ och även föra med sig miljögifter in i kroppen. En färsk rapport - The New Plastics Economy - från World Economic Forum och Ellen MacArthur Foundation indikerar att om inget görs åt nedskräpningen, kommer det år 2050 att finnas mer plast än fisk i världshaven

Startskott för räddningsaktion

Det stora FN-mötet om haven i New York i juni i år, som Sverige tagit initiativ till tillsammans med Fiji, var ett startskott för att rädda livet i haven. Det finns också andra positiva tecken på konkreta åtgärder. Om bara några dagar (1 december 2017) träder exempelvis ett regelverk i kraft för Rosshavet i Antarktis, som blir världens första marina skyddsområde i internationellt vatten, det så kallade fria havet.

Nu gäller det att vi alla, enskilda, näringsliv, regeringar och organisationer agerar så att världshaven skyddas. Det var här en gång livet på planeten uppstod och det är ännu så att artrikedomen och den biologiska mångfalden i haven saknar motstycke på land. Hur många känner egentligen till att av det syre som vi människor och landlevande djur andas in, produceras till 50 procent av havens marina organismer som plankton, tång och alger?

Viktigaste åtgärderna

Bland de viktigaste åtgärderna för världshaven:

  • Minska utsläppen av växthusgaser. Världshaven är en fantastisk regulator för klimatet på jorden, men det finns en gräns för vad haven klarar.
  • Stoppa det illegala rovfisket och överfisket som pågår i världshaven. Det handlar om övervakning och kontroll för att minska det som faktiskt är ett brott mot hela mänskligheten.
  • Arbeta systematiskt för att minska nedskräpningen av plast som hamnar i haven. Det handlar både om nya regler och frivilliga åtgärder men också om att genomföra en cirkulär ekonomi för plastråvaror.

Att säga att världshaven är helt nödvändiga för oss människor är ingen överdrift. Hur vi klarar utmaningen att skydda världshaven kommer att få en avgörande betydelse för nuvarande och kommande generationer.

Isabella Lövin (MP)

minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat

Rashid Sumaila

professor, Institute for the Oceans and Fisheries, University of British Columbia, Vancouver, Kanada

Föreläser på Göteborgs Universitet måndag 27 november, på Kungliga Vetenskapsakademien, Stockholm tisdag 28 november och tar emot Volvo Environment Prize onsdag 29 november vid en ceremoni i Stockholm.

Rashid Sumaila är en av världens ledande experter på fiske och marina resurser.

 

Se mer från - Debatt: Världshaven
Mest läst