Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Lärarutbildning2
Undermålig utbildning. Det är lätt att tro att fler platser på lärarutbildningen löser lärarbristen. Men trots en ständig utbyggnad av antalet utbildningsplatser så är bristen på utbildade lärare allt mer akut, skriver debattörerna.

Utbilda gärna fler lärare – men höj kvaliteten först

Vi vill varna för att kraftigt bygga ut lärarutbildningen utan att samtidigt satsa på en rejäl uppryckning av kvaliteten. Det behövs bland annat mer lärarledd undervisning, tydligare koppling mellan teori och praktik och skärpta antagningskrav. Bara så kan läraryrket bli mer attraktivt och locka kvalificerade studenter, skriver Isak Skogstad och Petter Ådahl.

I söndags presenterade regeringen ännu en utbyggnad av platserna på lärarutbildningarna. I höstens budget tillförs medel för ytterligare 3 600 utbildningsplatser. I egenskap av representanter för landets lärarstudenter vill vi varna för att bygga ut lärarutbildningarna om inte kvaliteten samtidigt höjs. Vi lärarstudenter upplever ofta att kvaliteten och kravnivån i dagens lärarutbildning är eftersatt och undermålig.

Läraryrket är på gott och ont ett krävande yrke. För att lärarstudenter ska bli väl förberedda inför ett yrkesliv i klassrummet är en kvalitativ lärarutbildning som ställer höga krav på oss studenter av största vikt. Detta måste åtgärdas innan utbildningen byggs ut.

Undermålig kvalitet

Vi möter ofta lärarstudenter som upplever en undermålig kvalitet och låga krav i sina utbildningar. Det kan exempelvis ta sig uttryck genom examinerande seminarier där endast fysisk närvaro krävs för godkänt eller att lärarutbildare inte förväntar sig att studenter läser kurslitteraturen.

Låt oss konstatera att varje enskild student givetvis har ett stort eget ansvar för sina studier. Att läsa kurslitteraturen, delta aktivt på seminarier och engagera sig i kursernas utvärderingsarbete är till syvende och sist individens ansvar. Det finns dock gott om tecken på att lärarutbildningarnas struktur inte är optimalt utformad för att upprätthålla en hög nivå.

I syfte att stärka lärarutbildningarnas kvalitet och i förlängningen höja kunskapsresultaten i den svenska skolan föreslår vi i dag fem konkreta förslag.

1. Se över högskolans resurstilldelningssystem. Ett grundläggande problem är att det finns ekonomiska incitament att godkänna studenter inom den högre utbildningen. Självfallet har lärare på universitet och högskolor integritet, men att blunda för de underliggande strukturerna som premierar kvantitet framför kvalitet är inget annat än naivt. Högskolans resurstilldelningssystem måste reformeras i grunden.

2. Stärk kopplingen mellan teori och praktik i lärarutbildningarna.

Under de senaste decennierna har de praktiska inslagen fått stå tillbaka till förmån för teoretiska kurser. Dessa kurser upplevs ofta som irrelevanta om koppling till läraryrkets praktik saknas. Den verksamhetsförlagda utbildningen behöver tydligare kopplas till kurserna på lärosätet. Högskolans teori och klassrummets praktik kan med fördel stärkas genom att utveckla verksamheten med övningsskolor mot särskilda FoU-skolor.

3. Satsa på mer lärarledd tid. Flera granskningar visar att lärarstudenter ofta får mycket lite undervisning. Det är även stora skillnader mellan olika lärosäten och mellan olika lärarutbildningar. På Linköpings universitet, får exempelvis historiestudenter enbart får 4,5 timmar undervisning per vecka. Läraryrket är komplext och kräver en kombination av djupa ämneskunskaper och pedagogisk skicklighet. Fler disputerade lärarutbildare och mer lärarledd tid under utbildningen behövs.

Skärp antagningskraven

4. Skärp antagningskraven för lärarutbildningarna. I Danmark ökade antalet studenter med toppbetyg och avhoppen minskade efter att intagningskraven skärptes på lärarutbildningen. Antagningskraven bör differentieras efter vilken lärarutbildning som söks. En blivande ämneslärare i skolämnet geografi bör rimligtvis ha minst godkänt från gymnasieskolan i ämnet, vilket inte behövs i dag. Betyg C i aktuella ämnen skulle kunna vara ett lämpligt behörighetskrav.

5. Höj kunskapskraven i såväl ämnesstudier som didaktik. Våra medlemmar vittnar om att nivån på fristående ämneskurser ibland är högre än de kurser som läses inom lärarutbildningarna. Det är för oss helt oförståeligt. Samhället har, med rätta, höga krav på landets lärarkår. Dessa förväntningar måste även omfatta landets lärarstudenter. Lärarutbildningarnas ämnesstudier behöver kombinera djupa ämneskunskaper med relevant ämnesdidaktik, för att möjliggöra att studenterna lär sig omsätta teoretisk kunskap till undervisningspraktik.

Vi studenter vill att vår utbildning ska präglas av höga krav och god kvalitet. Genom att stärka ovan nämnda delar i grundutbildningen kommer läraryrkets attraktivitet i förlängningen att öka. Detta är, i kombination med satsningar på introduktionsperioden, arbetsmiljö och löneutveckling, av största vikt för att stärka det svenska skolväsendet och säkra skolornas kompetensförsörjning.

Ta varningsropen på allvar

Det är lätt att tro att fler platser på lärarutbildningen löser lärarbristen. Men trots en ständig utbyggnad av antalet platser på lärarutbildningarna så är bristen på utbildade lärare allt mer akut. Vi menar att satsningar på högre kvalitet i lärarutbildningarna måste prioriteras först. När lärarstudenter uttrycker oro över undermålig kvalitet och låga krav måste vi agera. Vi uppmanar därför regeringen att ta våra varningsrop på allvar och adressera de allvarliga kvalitetsproblem som landets största högskoleutbildning tyngs av.

Isak Skogstad

ordförande Lärarnas riksförbund studerandeförening

Petter Ådahl

ordförande Lärarförbundet student

Mest läst