Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Ungdomsvald webb
Undantag. Dagens unga är medvetna och målinriktade. De bejakar hållbarhet och social rättvisa, allas lika värde och rättigheter, samtidigt som de kräver utrymme för sina privata livsprojekt. I denna nya mix av solidaritet och individualism är riskfyllda avvikande beteenden hotfulla och oönskade inslag. De som ägnar sig åt kriminalitet utgör en begränsad strömfåra, skriver Sven-Åke Lindgren.

Ungdomar betydligt mer skötsamma än sitt rykte

Medan ett fåtal ungdomar ägnar sig åt gängvåld och kriminalitet har utvecklingen i Sverige bland majoriteten unga gått i en helt annan riktning. De dricker mindre alkohol, röker mindre och är inblandade i färre brott. Utvecklingen är den samma i flera andra jämförbara länder, skriver professor emeritus Sven-Åke Lindgren.

Det sägs att gängvåldet blivit det nya normala. Och det är kanske sant i betydelsen att det är ett seglivat och svårbekämpat socialt problem. Men det är inte normalt i betydelsen representativt för vår tids huvudströmning bland de unga. Tvärtom. Det är snarare en motstridig, begränsad strömfåra. Den ymniga flodfåran har en helt annan riktning. Låt mig konkretisera och utveckla påståendet genom att granska utvecklingen inom tre problemområden.

CAN (Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning) har sedan 1971 undersökt niondeklassares (15-åringars) drogvanor. 2016 års mätning visar att alkoholkonsumtionen minskat stort under de senaste tio åren. Det gäller andelen som dricker, mängden som konsumeras, berusningsdrickandet och andelen som testat alkohol i tidiga år. Tillbakagången är särskilt märkbar för killar i nian. Det handlar om minskningar i storleksordningen 50 – 80 procent. Nedgången gäller också tjejer och elever i gymnasiets årskurs två.

Alkoholrelaterade problem

Alkoholkonsumtion medför ofta också andra problem. CAN har ringat in olika bekymmersamma konsekvenser. Det handlar om att råka i slagsmål, bli bestulen eller rånad, bli fotad/filmad i en pinsam eller kränkande situation, ha sex som man ångrar dagen efter, råka ut för olycka eller skadas med mera. Utvecklingen för denna typ av alkoholrelaterade problem följer föga överraskande alkoholkonsumtionens nedgång. För elever i årskurs nio är minskningen särskilt stark från 2010 och framåt. Jämfört med 2000 noteras en halvering.

Innebär den kraftiga minskningen av alkoholkonsumtionen att tonåringarna i stället gått över till narkotika? Nej, så är det inte. För niondeklassarna har andelen som någon gång använt narkotika under de två senaste decennierna pendlat mellan fem och tio procent. År 2016 var andelen sex procent respektive fem procent för killar och tjejer. Narkotikakonsumtion är dock betydligt vanligare bland elever på gymnasiets årskurs 2. Men inte heller där har vi sedan 2010 en ökning som talar för att alkoholen ersatts av narkotika.

Rejäl minskning

BRÅ:s skolundersökning om utsatthet och delaktighet i brott från 2015 innehåller likartade uppgifter om nedgång för olika brottstyper. Typiska ungdomsbrott som stöld i affär, väskryckning, cykelstöld, bilstöld och stöld ur bil har minskat betydligt.

BRÅ:s utredare gör en särskild analys av utvecklingen för grövre våld och stöld, som visar att delaktighet i den förstnämnda brottstypen minskat från cirka sju procent år 2008 till 3,4 procent år 2015. För stöld handlar det om en nedgång från 35 procent år 2003 till 21 procent år 2015.

Till den positiva bilden hör också uppgifter från SCB om att antalet nyblivna tonårsmödrar (14 – 17 åringar) minskar. Tydligast är tillbakagången bland 16-åringar, där antalet mer än halverats under de senaste tio åren.

Ändrade levnadsvillkor

Vad kan den positiva utvecklingen inom dessa områden bero på? Först ska sägas att uppgifter om minskad ungdomsbrottslighet, minskat berusningsdrickande och färre tonårsfödslar kommer från flera länder i den ”rika världen”. Det innebär att vi primärt bör söka svar i form av generella förändringar av tonåringarnas levnadsvillkor. Här är tre samverkande omständigheter:

  • Ändrade ideal och attityder.
  • Internet som arena för nya former av social interaktion.
  • Situationell brottsprevention.

Enligt både inhemska och internationella attitydundersökningar finns en utbredd skötsamhets- och hälsotrend bland dagens unga. Nykterhet, konformitet, kontroll, försiktighet, trygghet och säkerhet är i högre grad än tidigare värdesatta ideal. Dagens unga är medvetna och målinriktade. De bejakar hållbarhet och social rättvisa, allas lika värde och rättigheter, samtidigt som de kräver utrymme för sina privata livsprojekt. I denna nya mix av solidaritet och individualism är riskfyllda avvikande beteenden hotfulla och oönskade inslag.

Dagens unga lever en stor del av sina liv i den virtuella verkligheten. Uppkopplad tid begränsar utrymmet för aktiviteter i direktkontakt med andra människor. Därmed begränsas också tillfällena att begå brott och agera normbrytande i den fysiska världen. Baksidan av denna utveckling är ökningen av IT-relaterade brott. BRÅ:s skolundersökning visar att fenomen som illegal fildelning samt hot, kränkningar och mobbning på sociala medier är vanligt förekommande.

Ljus framtid

För att brott ska begås krävs motiv och en situation som erbjuder tillfälle. Ändrade värderingar påverkar motivsidan. Parallellt har tillfällessidan förändrats genom en mycket omfattande satsning på situationell brottsprevention. Under ledorden försvåra genomförandet, öka riskerna och minska lönsamheten har omfattande åtgärder satts in för att begränsa mängden brottstillfällen. Insatserna har framför allt påverkat stöldbrotten.

Om min problembedömning stämmer, säger prognosen att vi kan se fram emot flera nya ljusa år. Åtminstone när det gäller alkoholkonsumtion, brottslighet och andra liknande problemområden. Värderingar, attityder och beteenden som grundläggs tidigt i livet tenderar att forma det senare livets levnadssätt. Dagens tonåringar är morgondagens ungdomar, och snart är de framtidens samhällsbärare.

Sven-Åke Lindgren

professor emeritus i sociologi

 

Mest läst