Enligt regeringen kommer Sverige att klara klimatmålen som handlar om minskade utsläpp av växthusgaser och andelen förnybar energi. Det framgår av regeringens nu aktuella kontrollstation för uppföljning av de klimat- och energipolitiska målen till 2020. Prognosen är ett tydligt bevis för att det går lättare att få ner växthusgasutsläppen än vad många trott. Dock skönmålar regeringen utvecklingen inom transportsektorn som står för hälften av de utsläpp som räknas in i det svenska klimatmålet.
Resandet med bil och MC ökar som aldrig förr. Ökningen av persontransportarbetet är den största enskilda ökningen sedan 1950-talet. 2014 var den totala sträckan som personer färdades i bil och MC 116 miljarder kilometer. Det är en ökning med över sju miljarder personkilometer på ett år, den största årsskillnaden på 64 år. En orsak är det låga oljepriset som varit det lägsta på 12 år.
Bryt bilens dominans
De små energieffektiviseringar som görs för att minska bränsleförbrukningen äts upp av den ökande trafikmängden. Exempelvis har dieselförbrukningen ökat per person, trots att det går åt mindre diesel per mil och bil. År 2012 användes i genomsnitt 115 liter per person, vilket ökade till 139 liter år 2014.
Utvecklingen går stick i stäv med politikernas mål om en fossiloberoende fordonsflotta år 2030. För att vända den negativa trenden måste behovet av bilresor minska och bilens dominans i transportsystemet brytas genom bättre kollektivtrafik och möjlighet att använda cykel. Personbilar kommer att behövas även i framtiden, men inte som allmän norm, utan när de verkligen behövs. För att minska trafikens klimatpåverkan måste framtidens bilar både vara mycket energieffektivare och drivas med el eller ett hållbart fossilfritt bränsle.
Naturskyddsföreningen föreslår att riksdag och regering antar fem styrmedel för att ta Sverige mot målet om en fossiloberoende fordonsflotta.
1. Inför en ambitiös kvotplikt så att andelen biobränslen i drivmedlen ökar år efter år, för att uppgå till 100 procent år 2030. Ansvaret för genomförandet läggs på de bolag som säljer drivmedel. Näringslivet, exempelvis Preem, är positiva till förslaget och redo för ökade investeringar i biobränslen, men vågar på grund av politisk otydlighet och svaga styrmedel inte göra de stora investeringarna.
2. Satsa på elbilar och laddstolpar. Skandalen kring Volkswagen visar hur viktiga elbilarna är både för klimatet och luftkvaliteten. En elbil släpper vare sig ut koldioxid eller kvävedioxider. Oron över att det inte skulle finnas tillräckligt med förnybar el för att räcka till Sveriges elbilar är helt ogrundad. Halva den befintliga vindkraften skulle räcka för att generera el till en miljon elbilar.
Höj koldioxidskatten
3. Höj koldioxidskatten. Priserna på bensin och diesel är de lägsta sedan hösten 2010. Det motverkar transportsektorns energieffektivisering och omställning till hållbara bränslen. Dagens koldioxidskatt bör höjas successivt från dagens 1,12 kr per kg koldioxid till en nivå på 2 kr under mandatperioden. Det låga priset på olja ger stora utrymmen för att höja koldioxidskatten utan att milkostnaden höjs för de svenska bilisterna. Denna skatteökning kan göras inom ramen för en skatteväxling.
4. Inför ett nytt system med förmånsbilar som gör bilparken mer klimatsmart. Ungefär 25 procent av alla nya bilar som köps är förmånsbilar, och eftersom de snabbt säljs vidare består en stor del av den svenska bilparken av begagnade förmånsbilar. Om alla nya förmånsbilar skulle vara supermiljöbilar, dvs. bilar med utsläpp under 50 gram koldioxid per kilometer, skulle således fler supermiljöbilar komma ut på andrahandsmarknaden och leda till ett tekniksprång.
5. Förändra reseavdraget så att det i första hand går till landsbygdsbor som behöver stödet istället för att som idag gynna bilister i storstadsregioner där det finns kollektivtrafik. Ta bort avdraget, eller omforma det enligt norsk modell så att det baseras på avståndet oberoende av färdsätt. Reseavdraget är ett tydligt exempel där samhället subventionerar företeelser som strider mot de mål som riksdag och regering satt upp.
Sverige har alla möjligheter att gå före i omställningen till det fossilfria samhället och visat att det går att förena låga utsläpp med hög välfärd. För att uppnå en fossilfri fordonsflotta till år 2030 måste regeringen fatta tydliga beslut nu. Förutsättningarna för att ta bort klimatskadliga subventioner och styra om till hållbar energi i transportsektorn har aldrig varit bättre eller viktigare än nu.