riksdagskandidat, Liberalerna Göteborg
När jag var yngre beslutade jag mig för att jobba som tolk. Då jag är född i Sverige, av föräldrar från två länder och talar flera språk, tänkte jag att ett jobb som tolk kunde vara ett bra sätt att dryga ut kassan under studierna. Jag hade dessutom hört att det var bra betalt per timma, och att man även kunde telefontolka, det vill säga tolka över telefonen. Det lät mycket bekvämt.
När jag sedan var delaktig i starten av ett digitalt företag inom integrationsbranschen och började arbeta praktiskt med etableringsfrågor träffade jag många nyanlända och deras tolkar. Med några undantag har jag träffat alla Sveriges 290 kommuner, och genom åren har jag mött uppskattningsvis ett hundratal tolkar.
Den som behöver tolk eller översättare vid sina kontakter med svenska myndigheter bör få sådant bistånd i all rimlig utsträckning. Detta regleras i flera lagar, framför allt i förvaltningslagen.
Stort hinder för integration
Men är tanken verkligen att myndigheterna ska kunna åberopa tolk oavsett hur lång tid det tar för en nyanländ att behärska svenska? Bland nyanlända finns i dag ett stort hinder till språklig utveckling, nämligen möjligheten till tolk över obestämd tid.
Även om vi i Sverige har rätt till tolkstöd vid behov anser jag att vi bör ställa högre krav på nyanlända att lära sig svenska. Istället bromsar vi självständiga vuxna personers möjligheter till språklig utveckling.
Vad händer om incitamentet för en nyanländ att lära sig ett nytt språk inte finns där?
Sätter käppar i hjulet
Jag har som sagt arbetat länge med denna målgrupp, och jag blir lika bedrövad varje gång jag ser en vuxen självständig människa vara helt beroende av en annan människa för att göra sig förstådd.
Det som sker är att vi, i all välmening, sätter käppar i hjulet för deras integration. Vi knuffar dem längre och längre ut mot kanten.
Att arbeta som tolk i dag är stundtals mycket stressigt och för en arbetsgivare, myndighet eller verksamhet kan det vara svårt att få tag på en auktoriserad tolk.
Det råder ständigt brist på tolkar och det är inte sällan myndigheterna får vänta på tolken som aldrig dyker upp eller den icke-auktoriserade telefontolken som via högtalartelefon tolkar vid läkarbesöket eller samtal med tullen.
Sjukvården har länge menat att patientsäkerheten äventyras (Jönköpingsposten, 3/7 2016) och handläggarna på arbetsförmedlingen måste många gånger avvakta för att boka in mötet med den nyanlände efter tolkens schema, eller ställa in (Mitt i, 29/10 2012).
Maktlösheten förstärks
Förutom att vi försvårar för vuxna nyanlända genom att inte ställa krav på dem att faktiskt lära sig svenska, förstärks också känslan av maktlöshet genom att barnen till invandrarna ofta utses till föräldrarnas företrädare.
Barnen har ibland genom skolan och kompisar lärt sig svenska snabbare än sina föräldrar och får axla rollen som ”den vuxna” vid utvecklingssamtalet i skolan, läkarbesöket eller hos myndigheten, genom att tolka åt den egna föräldern.
Dessa barn ges inte chansen att vara just barn, och att de vuxna blir behandlade som barn anses hos många invandrargrupper vara något mycket pinsamt, och kan leda till att föraktet för Sverige växer.
Spenderar miljoner
Det finns också en ekonomisk aspekt att ta hänsyn till. Endast i Göteborg stad spenderade man under 2017 strax över 32 miljoner kronor bara på kostnader för tolk. Den största köparen var stadsdelsnämnden Angered, följt av Östra Göteborg och sedan Västra Hisingen. Merparten av pengarna, cirka 21,6 miljoner användes av verksamheten Individ och Familjeomsorg.
Som riksdagskandidat för Liberalerna är mitt förslag att vi skall erbjuda kostnadsfri tolk under en tidsbegränsad period, därefter betalar du själv. Just tidsperioden bör man självklart undersöka närmre, men genom att tidsbegränsa tillgången till fri tolk sänder vi de rätta signalerna och skapar en bra balans mellan tydliga förväntningar och individuell frihet.
Det skulle också innebära att vi frigör fler tolkar, som i sin tur skulle kunna erbjuda sina insatser till där de verkligen behövs.
Jag har insett att om vi skall värna den enskilda individens frihet och självbestämmande, samt möjligheter till ett fullvärdigt liv som medborgare i Sverige, är språket avgörande. Endast då kan vi erbjuda människor ett värdigt liv i det här landet.
Ernest Radal (L)
riksdagskandidat, Liberalerna Göteborg