Systematiska butiksstölder har länge varit något som ställer till stora bekymmer över hela landet för butiksägare och deras anställda. Systematiska stölder skapar oro och frustration fast stölderna var för sig ofta inte röner stort intresse från de rättsvårdande myndigheterna. Det är dessutom exempel på brott där den så kallade ”mängdrabatten” ger fördelar för yrkeskriminella eftersom straffet i praktiken och genom rättspraxis reduceras för varje ny stöld man begår. Påslaget i straff blir därmed proportionellt sett lägre för varje ny gärning. Detta sänder fel signal.
Förlorar 4,4 miljarder varje år
Enbart på det som kallas öppna stölder förlorar handlarna cirka 4,4 miljarder kronor varje år. Ovanpå detta kommer förlusterna från all annan brottslighet som drabbar företag, till exempel bedrägerier eller id-kapningar. Eftersom handlarna inte kan försäkra sig mot detta blir det mycket kännbart. Frustrationen då de som begår stölderna inte får något kännbart straff i de fall de åker fast blir stor.
Butiksägare framställer det ibland som att butiken blir som ett ”skafferi” för de brottsliga. Ett ställe där man går och hämtar ut det man vill ha. Mycket för att straffen är låga och ett långt pärlband av stölder ofta inte leder till ett mer kännbart straff än en enstaka stöld.
Allianspartierna har nu ett förslag om att stoppa systematiska stölder som sker i butiker, hem och småföretag i hela landet. Förslaget, som riksdagen ställer sig bakom, innebär att den så kallade straffrabatten ska ses över och att en ny brottsrubricering som tar sikte på systematiska stölder införs. Förslaget innebär att straffvärdet höjs så att denna typ av upprepad brottslighet ger fängelse i minst ett år.
Måste visa att det är allvar
Samhället måste visa att vi ser allvarligt på systematisk brottslighet. Därför vill vi att den som begår upprepade stölder i olika butiker alltid ska räkna med ett ordentligt straff. Ett införande av en ny brottsrubricering, systematisk stöld, med ett minimistraff på ett års fängelse skulle göra dessa brott mer prioriterade inom rättssystemet. Det skulle ge en tydlig signal mot yrkesmässiga systematiska stölder från butiker.
Det är också viktigt att den ”mängdrabatt”, som i praktiken ges till den som begår många brott, ses över så att inte straffvärdet urholkas den vägen. I dag kan samma brott bli kännbart för den som tidigare är ostraffad, men inte ge någon ytterligare påföljd alls för den som har begått andra brott tidigare. Det är oacceptabelt.
Genom att driva den passiva regeringen framför oss i denna viktiga fråga kan vi få de systematiska butiksstölderna högre prioriterade – så att hela rättssamhället får möjlighet att agera med kraft mot denna typ av brottslighet. Det leder till att dessa brott prioriteras högre för polis och åklagare och ger också åklagarna möjlighet att i större utsträckning yrka på utvisning i de fall det är fråga om utländska stöldligor.
Rättsväsendets förtroende naggas
Om inget görs och den förhållandevis lilla grupp som utför stölderna tillåts begå sina brott utan att löpa särskilt stor risk att åka fast eller få ett ordentligt straff för sitt brott så riskerar förtroendet för rättsväsendet att urholkas. Det vore mycket olyckligt.
Polisen måste i högre grad ta dessa vardagsbrott på större allvar. Vart för sig kan det verka litet, men ur ett personligt och ett samhälleligt perspektiv blir verkan av brotten stor.
Beatrice Ask (M)
riksdagsledamot, ordförande i justitieutskottet
Johan Hedin (C)
riksdagsledamot, ledamot i justitieutskottet
Roger Haddad (L)
riksdagsledamot, ledamot i justitieutskottet
Andreas Carlson (KD)
riksdagsledamot, ledamot i justitieutskottet