Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
Könsstympning webb
På det internationella forskningsfältet är det i dag en vedertagen utgångspunkt att synen på könsstympning förändras i berörda invandrargrupper i samband med migration, skriver Sara Johnsdotter.

Synen på könsstympning ändras vid migration

Det finns ett flertal internationellt publicerade studier som styrker kulturell förändring i synen på könsstympning, skriver professor Sara Johnsdotter.

Genmäle

Könsstympning, 21/7 samt 23/8 & 28/8

Lars Åberg hade kunnat googla frågan eller fråga några etablerade forskare på fältet innan han tvärsäkert uttalade sig om att inga kvantitativa studier genomförts i Sverige angående synen på könsstympning hos invandrade grupper från länder där könsstympning är vanligt. Nedan finns länkar till internationellt publicerade artiklar som styrker kulturell förändring i synen på könsstympning i den största aktuella gruppen: svensksomalier.

Liknande studier har gjorts i exempelvis Norge (Gele 2012) med likartade resultat. På det internationella forskningsfältet är det i dag en vedertagen utgångspunkt att synen på praktiken förändras i berörda invandrargrupper i samband med migration. Också EU-organ som EIGE, European Institute for Gender Equality, lyfter fram kulturell förändring som en viktig faktor i uppskattningar av antal flickor i riskzonen i olika europeiska länder.

Missriktad välvilja

Det är missriktad välvilja bakom Åbergs påståenden. Larmrapporter om stora mörkertal av omskurna flickor kan tyckas vara ett viktigt steg i arbetet mot könsstympning. Kanske är det precis tvärtom. Om vi tänker oss en familj där en förälder funderar på om dottern bör omskäras eller inte – vilket budskap tryggar flickan mest: rubriker om att massor av svenska flickor fortfarande omskärs eller den vetenskapligt grundade kunskapen om att omskärelse tycks överges av de allra flesta efter migration?

Det går att upprätthålla en vaksamhet i samhället kring könsstympning och att ha fungerande riktlinjer för hur samhället ska hantera misstänkta fall, utan att samtidigt sprida ogrundade påståenden om stora mörkertal. Det bästa skyddet för flickorna som fortfarande verkligen riskerar omskärelse är att deras föräldrar får veta hur många av landsmännen som övergett traditionen.

Sara Johnsdotter

professor, Malmö högskola

 

Anna Wahlberg, Sara Johnsdotter, Katarina Ekholm Selling, Carina Källestål, Birgitta Essén

“Baseline data from a planned RCT on attitudes to female genital cutting after migration: when are interventions justified?” BMJ Open, 2017

http://bmjopen.bmj.com/content/7/8/e017506

 

Anna Wahlberg, Sara Johnsdotter, Katarina Ekholm Selling, Carina Källestål, Birgitta Essén

"Factors associated with the support of pricking (female genital cutting type IV) among Somali immigrants – a cross-sectional study in Sweden." Reproductive Health, 2017.

https://link.springer.com/article/10.1186/s12978-017-0351-0

 

Se mer från - Debatt: Könsstympning
Mest läst