En ökad odling av fisk är nödvändigt för att klara livsmedelsförsörjningen till världens växande befolkning. Fisk från haven är en förnybar, men begränsad livsmedelskälla som redan utnyttjas maximalt och fångst av vild fisk kan därför inte öka i takt med befolkningsökningen. FN:s organ för matförsörjning, FAO, uppmanar därför världens länder att skynda på utvecklingen av vattenbruket som den enda vägen att säkra tillgången på fisk.
Sverige har en stor potential för odling av marin fisk genom sina långa kuster, där ett ökat vattenbruk innebär nya möjligheter för tillväxt i kustkommunerna. Inom flera områden ligger Sverige i framkant när det gäller biologisk forskning och tekniskt kunnande och kan bli föregångare när det gäller utveckling av modern odlingsteknologi.
Fisk är ett av våra allra nyttigaste livsmedel. Mager fisk såsom torsk och besläktade arter innehåller proteiner med en perfekt blandning av livsnödvändiga aminosyror. Det gör även de marina, feta fiskarna, laxfiskar, sill och makrill, som också innehåller fetter med tydligt bevisade hälsoeffekter. Förutom de välkända omega-3 fettsyrorna finns andra viktiga ämnen i fisk, bland annat D-vitamin och spårämnen. Som i stora delar av Europa är det ändå relativt få svenska konsumenter som äter tillräckligt med fisk för att fullt ut utnyttja hälsoeffekterna.
Det finns många skäl till den låga fiskkonsumtionen, men en orsak som särskilt bör uppmärksammas är att allt fler konsumenter i första hand väljer livsmedel framtagna på ett hållbart sätt – och detta gäller inte minst fisk, viltfångat som odlad.
Hållbara foderkällor
Vattenbruket, såväl näring som forskning, arbetar aktivt för att fullt ut bli ett miljömedvetet och hållbart val för konsumenterna. Särskild fokus riktas mot att begränsa miljöpåverkande utsläpp och att ta fram hållbara foderkällor.
Ett av de mest spännande utvecklingskoncepten som även kan resultera i positiva effekter för miljön är det såkallade multitrofa vattenbruket; ett vattenbruk där man odlar flera steg i den naturliga näringskedjan tillsammans. I Sverige finns stor potential för en sådan kombinationsodling av till exempel musslor och marina fiskar. De näringsutsläpp som kommer ifrån fiskodlingen filtreras effektivt upp av musslorna, vilket gynnar deras tillväxt, samtidigt som fiskodlingens utsläpp tas om hand. När sedan musslorna skördas tas betydande mängder av näringssalter ur havet. Medan de högkvalitativa musslorna går till konsumtion, kan en del också göras om till högkvalitativt fiskfoder.
Havets viltfångade fisk utnyttjas huvudsakligen till människoföda och som djurfoder. Självklart eftersträvas att så stor andel som möjligt skall gå direkt till human konsumtion, men även ett hållbart, kommersiellt fiske ger en viss mängd fiskmjöl och olja som endast kan användas till djurfoder. Detta för att en del av världshavens största fiskpopulationer inte lämpar sig för direkt konsumtion samt att rens från förädling av matfisk för närvarande utgör en fjärdedel av allt fiskmjöl som produceras i världen. Det vore naturligt och önskvärt att i första hand använda denna begränsade foderresurs till odling av de fiskarter som har fisk som sin naturliga föda, men för närvarande används omkring hälften av allt fiskmjöl för att mata lantbrukets djur samt våra sällskapsdjur.
Kan inte vara beroende av viltfångad fisk
Det är dock klart att framtidens fiskodling inte kan vara beroende av ingredienser från viltfångad fisk mer än till en begränsad del, i synnerhet om odlingen ska öka. Fiskfoder måste komma från andra källor och delvis är detta redan ett faktum, då dagens laxfoder innehåller omkring 60 procent av proteiner och fetter från växtriket. Flera svensk-norska forskningssamarbeten har under många år varit av stor betydelse för denna utveckling, bland annat när det gäller fiskens hälsa och välmående av växtbaserade foderkällor.
Flera högintressanta forsknings- och utvecklingsprojekt för att hitta nya, hållbara foderkällor pågår i Sverige. Att använda så kallade miljömusslor i fiskfoder är en ny och attraktiv idé, då den minskar havets miljöbelastning. En annan mycket innovativ idé under utveckling är att odla mikrosvampar på restprodukter från pappersmassaindustrin. Svamparna ger ett proteinrikt mjöl som också innehåller omättade fetter och vitaminer.
Modernt vattenbruk är en mycket ung gren av livsmedelsindustrin och just därför befinner den sig också i en mycket snabb utvecklingsfas. Därför är det viktigt att debatten om fiskodlingens framtid inte fastnar i gårdagens sanningar och gamla myter, utan tar vara på det enorma forsknings- och utvecklingsarbete som pågår i dag.
Thrandur Björnsson
professor i fiskfysiologi, Göteborgs Universitet
Susanne Lindegarth
projektledare Mare Novum, Göteborgs Universitet
Kristina Snuttan Sundell
professor i fiskfysiologi, Göteborgs Universitet
Fotnot: Vid ett svenskt-norskt seminarium i Göteborg den 15 februari diskuteras möjligheterna för en bred satsning på vattenbruket.