I dag står medicinsk forskning i centrum på Forska!Sverige-dagen i Göteborg. Vice statsminister Jan Björklund deltar tillsammans med andra inflytelserika personer från politik, näringsliv, vård, akademi och patientorganisationer.
Vi står inför en utveckling där Europas befolkning blir allt äldre samtidigt som kostnaderna för sjukvård stiger. Andelen européer som är 65 år och äldre väntas öka från 16 procent år 2000 till 24 procent år 2030. Denna demografiska förändring ökar trycket på den redan högt belastade sjukvården. Världsbanken beräknar att vårdkostnaderna inom EU kan komma att öka från åtta procent av BNP till 14 procent av BNP år 2030. I Sverige har kostnaderna för sjukvården under lång tid stigit mer än BNP, vilket inte är långsiktigt hållbart.
Parallellt med att vårdkostnaderna ökar har Sverige halkat efter vad gäller forskningskvalitet, kliniska studier, life science-företag och tillgång till nya behandlingsformer inom vården. Att läget är allvarligt visar följande fakta:
Läget är allvarligt
* Sverige tappar mark inom biomedicinsk forskning, där vi under 20 år gått från fjärde till åttonde plats, enligt Vetenskapsrådet.
* Utvecklingen för klinisk forskning och prövning går åt fel håll. Enligt Vetenskapsrådet halkar Sverige ned från tredje till sjätte plats när det gäller klinisk forskning, och ligger efter USA, Nederländerna, Schweiz, Danmark och Kanada. De forskande läkemedelsföretagens ansökningar till läkemedelsverket i Sverige minskade med 45 procent mellan 2004–2010.
* De medicinskt inriktade företagen drar ned på verksamheten i Sverige. Bara inom läkemedelsindustrin har antalet anställda minskat med 43 procent sedan 2001. Förutom att Sverige förlorar arbetstillfällen när företagen flyttar, minskar även export- och skatteintäkterna och den samlade kunskapsbasen.
* Patienter i Sverige har inte alltid tillgång till de mest effektiva och säkra metoderna. En brittisk studie visar att den svenska vården inte använder innovativa produkter i samma grad som jämförbara länder. Bland 14 undersökta länder hamnar Sverige på näst sista plats.
Flera länder som gått förbi Sverige som kunskapsnation inom medicin har utarbetat långsiktiga politiska strategier och satsningar, i flera fall med den högsta politiska ledningen i spetsen.
Har fortfarande en chans
Sverige har fortfarande en chans att värna arvet som en ledande nation när det gäller medicinsk forskning för hälsa och välstånd. Satsningarna på medicinsk forskning som Jan Björklund presenterade i 2012 års forsknings- och innovationsproposition var ett viktigt steg i rätt riktning.
Regeringen bör nu ta nästa steg genom att föreslå en svensk strategi för life science, det vill säga en handlingsplan med konkreta och tydliga åtgärder, tidsplaner, ekonomiska resurser, ansvarsfördelning och mätbara mål. I strategin bör till exempel det påbörjade arbetet med kvalitetsregister inkluderas och det bör också vara tydligt hur utbildning kopplas till forskningssatsningar så att ny kunskap effektivt sprids både till näringsliv och vård. Eftersom arbetet ska vara långsiktigt bör planen förankras i den politiska oppositionen.
Det konkreta syftet med en sådan strategi bör vara tvåfaldigt; dels att medicinsk forskning och medicinskt inriktade företag ska utvecklas i eller flytta till Sverige, dels att medicinska framsteg så snabbt som möjligt ska komma befolkningen till godo. För att detta syfte ska uppnås krävs en ökad investering.
Alltför låga investeringar
De offentliga investeringarna i medicinsk forskning i Sverige utgör knappt 0,2 procent av BNP, medan vårdkostnaderna utgör 9,5 procent. Det betyder att för varje skattekrona som läggs på vård, läggs två öre på att kunna ge bättre behandlingar och prevention i framtiden. Det räcker inte. En SIFO-mätning visar att 76 procent av befolkningen tycker att det är för lite. De offentliga investeringarna i medicinsk forskning och dess tillämpning bör på sikt fördubblas och motsvara fyra öre per vårdkrona, det vill säga från sex till 12 miljarder kronor.
Det är dags för Sverige att kraftsamla för den medicinska forskningen! Det är viktigt eftersom hög nivå på forskning är avgörande för att forskningsintensiva företag ska vara verksamma i Sverige. Det är viktigt eftersom investeringar i medicinsk forskning är samhällsekonomiskt lönsamma, både genom ökad BNP och minskade kostnader för ohälsa. Det är viktigt eftersom medicinsk forskning är en förutsättning för ett effektivt förbättringsarbete inom hälso- och sjukvården. Och det är viktigt eftersom patienter i Sverige måste kunna få ta del av de senaste innovationerna – något som för många personer kan handla om liv eller död.
Carl Bennet
styrelseordförande Getinge
Anna Nilsson Vindefjärd
generalsekreterare Forska!Sverige, doktor i medicinsk innovationskunskap
