Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

entrepenörer1

Svenska entreprenörskapet drivs framåt av kvinnor och äldre

Entreprenörskapet har ökat i Sverige under 2016. Men den som förväntar sig att den typiske entreprenören är en ung man blir besviken. I årets svenska GEM (Global Entrepreneurship Monitor)-rapport visas att entreprenörskapet drivs framåt av framför allt kvinnor men också av de lite äldre, skriver Pontus Braunerhjelm, Carin Holmquist, Ylva Skoogberg och Per Thulin.

GEM är världens mest omfattande studie av aktiviteter, ambitioner och attityder kring entreprenörskap. Knappt åtta procent av den svenska befolkningen är i ett tidigt skede av att starta eller driver ett ungt företag. Trots en positiv utveckling är nivån under genomsnittet i innovationsdrivna länder.

Uppgången domineras av kvinnors entreprenörskap. Det kan förklaras med att den osäkerhet som präglade debatten kring RUT-företagande och som troligen låg bakom den kraftiga minskningen av i synnerhet kvinnors entreprenörskap 2014, gradvis har undanröjts. Sedan mätningen genomfördes våren 2016 har debatten kring vinster i välfärden återigen skjutit fart genom Reepalu-utredningen som lades fram hösten 2016. Det finns därför en betydande risk att vi återigen kommer att se ett minskat entreprenörskap bland i första hand kvinnor.

Äldre mer riskvilliga och optimistiska

Årets rapport ägnar också de något äldre särskild uppmärksamhet. En stor del av de som startar och driver företag är äldre än 50 år, många är över 65 år gamla. De är dessutom mer riskvilliga och mer optimistiska än yngre företagarkollegor. För entreprenörer i åldrarna över 45 år ligger Sverige över genomsnittet i andra innovationsdrivna länder och för gruppen 55+ till och med betydligt över (6,5 procent jämfört med 4,8 procent). Det är alltså till stora delar en myt att framgångsrika entreprenörer i första hand består av unga smarta drop-outs från högskolan.

En akilleshäl hos unga svenska företag har sedan länge varit sysselsättningstillväxt. Sverige har få företag som vuxit sig stora sedan åtminstone 50 år tillbaka. Dessa låga tillväxtambitioner bekräftas under 2016, Sveriges ranking har försämrats. De som planerar att anställa fler än 20 personer, såkallade gaseller, inom den närmaste femårsperioden uppgår till åtta procent jämfört med tio procent 2015. I de anglosaxiska länderna har dessa ambitioner samtidigt ökat.

Underlätta för företagen att nå ut globalt

De svaga tillväxtambitionerna framgår också av Financial Times nyligen publicerade undersökning. Om Sverige hade tillväxtföretag som motsvarade landets storlek skulle det finnas 45 procent fler. För ett relativt litet land som Sverige gäller det att underlätta för företag att nå ut på den globala marknaden för att kunna utnyttja potentiella skalfördelar.

Nytt i årets GEM-undersökning är uppgifter om entreprenörernas tidigare erfarenheter av eget företagande. Knappt 20 procent av befolkningen 18–64 år har det. Bland entreprenörerna har hela 45 procent tidigare erfarenhet som företagare. Den bästa skolan för entreprenörskap tycks vara att prova på eget företagande. En tillåtande kultur vad gäller både misslyckande och framgångar kommer att leda till att ännu fler företag startas. Det är också viktigt att ta vara på erfarenheter av tidigare entreprenörskap som ofta finns bland de något äldre.

Sveriges entreprenörer verkar i en miljö präglad av global konkurrens. Finns inte förutsättningarna för att ta risk, satsa på innovation och växa kan verksamheten omlokaliseras till andra länder. För att förbättra de svenska förutsättningarna föreslås för det första förenklingar för att entreprenörer ska få möjlighet till en andra chans, främst genom att rekonstruktionslagstiftningen förenklas och förbilligas. En mer gäldenärsvänlig lagstiftning har visat sig bidra till att fler tillväxtorienterade företag etableras. Det signalerar också hur samhället värderar risktagande och entreprenörskap.

För det andra bör förutsättningarna gällande personaloptioner förbättras utöver det förslag som nyligen lagts. Personaloptioner är ett effektivt sätt att till rimliga kostnader för företagen locka till sig relevant kompetens för att bygga och utveckla företag. Därför måste skatten på personaloptioner, precis som bolagsskatten, ses i ett globalt perspektiv och Sverige bör sträva efter ett system som mäter sig med våra konkurrentländer.

Även finansdepartementet måste förstå

Slutligen konstateras att institutioner – lagar, regelverk och normer – styr hur entreprenörskapet kanaliseras. Ett framgångsrikt entreprenörskap som väljer att vidareutveckla verksamheten i Sverige och där företagen inte säljs till utlandet förutsätter stabilitet och förutsägbarhet i den ekonomiska politiken. Det räcker inte med att näringsministern är engagerad i företagarfrågor. Om Sverige ska lyfta till nya entreprenöriella höjder måste även finansdepartementets ledning ta till sig betydelsen av entreprenörskap och innovation.

Pontus Braunerhjelm

forskningsledare Entreprenörskapsforum och professor KTH

Carin Holmquist

professor Handelshögskolan i Stockholm

Ylva Skoogberg

projektledare Entreprenörskapsforum

Per Thulin

forskare Entreprenörskapsforum och ekon dr KTH

 

Mest läst