I det politiska spelet tar opinionsundersökningar allt större plats. Politiska företrädare kommenterar minsta svängning i väljaropinionen, men i sakfrågor är intresset för folkopinionen betydligt mindre.
Enligt en opinionsmätning gjort av Amnesty är åtta av tio väljare motståndare till svensk vapenexport till diktaturer. Men när riksdagen ska fatta beslut den 28 februari om nya regler för vapenexporten tyder allt på att svenska vapen även i fortsättningen kommer att kunna exporteras till diktaturer som Saudiarabien. Det blir alltså business as usual.
Ifrågasätts sällan
Svensk vapenexport har pågått så länge att den sällan ifrågasätts trots den svenska profilen av en fredlig stat. Men de flesta länder i världen säljer inte vapen, och det behöver inte heller Sverige göra.
Det kan vara på sin plats att titta på fördelarna med att vapenexporten avvecklas, först och främst till diktaturer och fattiga länder, och på sikt helt och hållet.
Vapenexporten är ingen stor förtjänst för Sverige, eftersom handeln oftast medför olika åtaganden och följdaffärer som kostar pengar. Vi har mycket att vinna på att ta ett steg bort från vapenexport, och utveckla idéer för alternativ till militärprodukter för export.
Ökar trovärdigheten
Avvecklar vi vapenexporten till det odemokratiska Saudiarabien med sitt kvinnoförtryck och sitt anfallskrig mot Yemen ger det vår feministiska utrikespolitik större trovärdighet. Saudiarabien har också kopplingar till internationell terrorism, senast beskrivet av den tidigare norske ambassadören i Riyadh, Carl Schiøtz Wibye i boken Terrorns rike.
Genom att stoppa vapenexport till Colombia skulle Sverige bli en konsekvent aktör – vi har gett stora biståndspengar för att få till stånd fred och ett fungerande samhälle i ett land härjat av inbördeskrig i decennier. Fredsavtalet som ingicks mellan centralregering och Farc-gerillan är bräckligt och här finns ett överskott av vapen. Freden tryggas inte genom att mer vapen förs in i landet.
Listan på fördelar med en avvecklad vapenexport kan göras lång.
Inrikespolitiskt skulle det vara särskilt viktigt att riksdagen inte fattade beslut som kallas ”skärpt exportkontroll av krigsmateriel” (Utrikesutskottets betänkande 2017/18: UU9), om inte beslutet innebär en skärpning. Att gå emot ett utbrett fredsintresse hos allmänheten riskerar att minska intresset att få fler människor aktiva i partierna och kan bidra till ökat politikerförakt.
Tomas Magnusson
artikelförfattaren är aktiv i fredsrörelsen och nominerad till riksdagslistan för socialdemokraterna i Göteborg