Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter
sdltb45f8d5-nh

Stor risk för ny finanskris om Donald Trump blir president

Om Trump kommer till makten oroar sig många över risken att han, som är så aggressiv, kommer att starta ett kärnvapenkrig. Den risken är nog överdriven men konsekvenserna kan bli nog så allvarliga både säkerhetspolitiskt och ekonomiskt om Trump blir president, skriver statsvetaren Jan Hallenberg.
Jan Hallenberg, senior professor i statsvetenskap Försvarshögskolan

Efter republikanernas partikonvent leder Donald Trump i flera opinionsundersökningar. Vilka skulle de praktiska konsekvenserna bli om Trump den 20 januari 2017 svär eden som Förenta staternas nästa president?

En första fråga är: vad skulle en så oerfaren politiker, med ett häftigt temperament, innebära vad gäller risken för krig? Många verkar frukta att Trump, som ofta betraktas som opålitlig, skulle kunna ha nära till att trycka på knappen och inleda ett kärnvapenkrig. Det finns många utrikespolitiska risker med en president Trump men just denna risk blir ofta överdriven. Beslut om krig och fred fattas i USA i en större krets och även om presidenten har sista ordet är det utomordentligt osannolikt att Trump i en internationellt spänd situation skulle trycka på knappen och starta kärnvapenkriget på grund av sin personliga läggning.

Problemet immigrationsfrågorna

Det finns andra viktiga inslag i Washingtons utrikes-och säkerhetspolitik som Trump med betydligt större sannolikhet skulle förändra: kampen mot terrorismen, kopplat till immigrationsfrågorna; avtal som reglerar internationell handel samt USA:s förhållande till sina allierade.

Trump har många gånger yttrat sig om kampen mot terrorismen, oftast utan någon större precision om hur han egentligen skulle agera. I avslutningstalet till det republikanska partikonventet nämnde Trump dock tre konkreta punkter: världens bästa underrättelsetjänst, slut på den typ av nationsbyggande som USA ägnat sig åt i Irak och Afghanistan samt ett utökat samarbete med Washingtons allierade.

Låter otäckt

Han har tidigare sagt att han vill ”bomb the hell out of ISIS”. Detta låter otäckt, men det är oklart vad det skulle innebära i praktiken. De andra punkterna verkar inte särskilt skrämmande. I stället är det i immigrationsfrågor och andra typer av inresor från muslimska länder eller länder som drabbats av islamistiska terrordåd där Trumps yttranden inger allvarlig oro. Trump vill dels bygga en mur mot Mexiko, en mur som han påstår att Mexiko skall betala, dels kommer han att vara extremt strikt mot människor från muslimska länder som vill immigrera till, eller resa in i, USA och slutligen vill han se till att de drygt 11 miljoner illegala invandrare som nu finns i landet skall utvisas så snart som möjligt. Denna invandringspolitik, som Trump oftast kopplar till terrorism, skulle innebära mycket olyckliga förändringar i USA:s politik.

Trump har också genom hela sin valkampanj varit oerhört kritisk mot de internationella handelsavtal som USA ingått under de senaste 20 åren. Särskilt kritisk har Trump varit mot det år 1994 ingångna NAFTA-avtalet med Mexiko och Kanada. Avtalet underlättar handel och investeringar mellan de tre länderna. Det har lett till att många amerikanska industriföretag investerat i Mexiko där tillverkningen av olika produkter blir betydligt billigare än i USA.

Allvarligt försvåra handel

Sedan NAFTA-avtalet ingåtts har samtidigt den globala ekonomiska utvecklingen medfört att tillverkningsindustri flyttat från de traditionella industriländerna i Nordamerika och i Västeuropa till länder som just Mexiko och ännu mer till Kina. Trump skyller hela den avindustrialisering som detta medfört i USA på oskickligt framförhandlade handelsavtal av USA:s tidigare presidenter, med NAFTA som främsta exempel. Han säger att han skall förhandla om NAFTA, och om detta inte lyckas, skall han säga upp avtalet. Dessutom skall han ensidigt införa importtullar på varor som importeras från Kina.

Det är oklart hur mycket av detta som Trump skulle kunna genomföra om han blir president. Men ett genomförande av bara delar av handelspolitiken riskerar att allvarligt försvåra internationell handel, och därigenom att försvaga global ekonomisk tillväxt, i värsta fall med en global ekonomisk kris som följd.

Den tredje punkten gäller landets alliansåtaganden och förhållande till sina allierade. Det mest uppseendeväckande uttalandet kom i en intervju för The New York Times häromveckan där Trump inte ville garantera att USA skulle komma till de baltiska ländernas hjälp av något av dem skulle bli attackerat av Ryssland. Trump villkorade USA:s åtagande att enligt Nato:s artikel 5 assistera med att varje land måste ha fullgjort sina skyldigheter, vilket tolkas som krav på att dessa länder skulle ha en försvarsbudget som motsvarar 2 procent av BNP för att vara säkert på att få USA:s stöd.

Anledning till allvarlig oro

Detta är veterligen första gången som en amerikansk presidentkandidat från något av de båda stora partierna ifrågasätter vad som varit fundamentet i USA:s garanti till de övriga NATO-länderna. Just USA:s garanti till sina allierade i olika delar av världen att i händelse av krig skulle Washington komma till dessa länders hjälp har varit ett vitalt inslag i landets internationella ställning efter Andra världskriget.

På denna punkt finns anledning till allvarlig oro, dels vad gäller de USA-allierade ländernas oro för sin säkerhet, dels vad gäller hur olika ledare världen runt, till exempel i Ryssland, skulle agera om USA:s säkerhetspolitiska garanti på detta sätt urholkas.

Jan Hallenberg

senior professor i statsvetenskap Försvarshögskolan

Mest läst