Den planerade vindkraftsparken är inte förenlig med natur- och miljövård i ordens egentliga bemärkelse. En konsekvens är bullret vars nivåer kommer att överskrida satta gränsvärden för många boende i skärgården. Vindkraftsparker skall placeras långt från bebyggelse så att de inte kan skada människor. Så sker inte här. Dessutom är lågfrekvent bullers skadliga påverkan på människor ännu inte utrett.
Det tänkta utbyggnadsområdet är den så kallade Tippen där det från början av 1900-talet till mitten av 1970-talet tippats stora muddermassor från Göteborgs hamn och Chalmers, med bland annat bly, kvicksilver och radioaktivt avfall. Göteborgs Energi har tagit stickprov av bottensedimentet ner till 5,6 meter från fast botten. Avståndet ner till berg där förankring skall ske är i de flesta fall mycket längre. Vilka tungmetaller och andra miljögifter som finns i hela spannet måste klarläggas för att undvika framtida miljökatastrofer.
Ett annat riskområde är fartygstrafiken. Staten satsade i början på 2000-talet 1,4 miljarder för att trygga fortsatt oceangående trafik på Göteborgs hamn. Säkerhetskraven kring fartygsanlöpen revideras och skärps fortlöpande vilket måste tas med vid planering av vindkraftsparken. Det som gäller om säkerhetsavstånd etcetera kring vindkraftsparker kan snabbt komma att skärpas. Man måste väga in hur expansionen för Göteborg som ledande sjöfarts- och hamnstad kan begränsas av cirka 15 vindkraftverk cirka 150 m höga i Göteborgs hamninlopp.
Lossade rotorblad
Det är därför märkligt att säkerheten för kommersiell sjöfart och fritidsbåtar i ett så trångt och högfrekventerat område inte tas upp vare sig i planeringen eller debatten. Risken för brinnande turbiner, lossade rotorer och is som slungas iväg flera hundra meter från rotorblad har antingen inte beaktats eller viftats bort trots att många sådana fall finns dokumenterade runt om i världen.
En annan aspekt är landskapsbilden. I Boverkets i maj 2009 utgivna ”Vindkraften och landskapet” ges riktlinjer för hur vindkraftsparker inte får förvränga landskapsbilder eller förta existerande egenskaper och kvaliteter; till exempel affektionsvärden knutna till landskapet, vilka specifika symbolvärden som finns, landmärken som riskerar konkurrens med vindkraftverken. Vinga, Masthuggskyrkan och Älvsborgsbron är kännetecken för Göteborg både från havet och land. Dessa karakteristiska landmärken kommer att få en otillbörlig konkurrens från gigantiska vindkraftverk.
Unika naturvärden
Göteborgs inlopp är unikt med storslagen och orörd natur. Det har i generationer varit ett rekreationsområde med både fritidsbebyggelse och omfattande båtliv. Det representerar ett stort ekonomiskt värde för turismen. Kortsiktiga, dåligt underbyggda politiska beslut skall inte få ”industrialisera” en sådan tillgång. Den måste bevaras för kommande generationer.
Vi vänder oss därför av miljöskäl, bestämt mot en etablering av en vindkraftspark i Hakefjorden. En stad som Göteborg behöver reservera delar av sin land- och vattenyta för friluftsliv och rekreation.
Sven Simonsson
ordförande
Anders Andrén
sakkunnig i båtlivsfrågor
Lisbeth Sohtell
styrelseledamot
Föreningen Göteborgs miljö- och kulturarv, www.frittvatten.se
Göteborg Energi utreder en havsbaserad vindkraftsanläggning belägen vid inloppet till Göteborgs hamn, mellan farlederna Böttöleden och Torshamnsleden, cirka 7 km öster om Vinga fyr och cirka 8 km väster om Älvsborgsbron på Hake fjord.
Aktuellt område är utpekad i Göteborgs översiktsplan, ÖP09, som utredningsområde för en framtida vindkraftsetablering.
Öppna samråd har hittills hållits på fem platser runt Hake fjord och Göteborgs hamninlopp.
En beskrivning av projektets miljökonsekvenser ska senare lämnas in till miljödomstolen.
Källa: vindplatsgoteborg.se