I fredags fylldes min facebooksida av inlägg från människor som är beroende av personlig assistans för att kunna leva ett självständigt liv. Orsaken var Försäkringskassans orosbrev till regeringen om att Högsta förvaltningsrättens dom i juni skall börja tillämpas.
Citat: ”Försäkringskassan har inga möjligheter att utan stöd i lag eller förordning göra något för att mildra konsekvenserna av domen. Anledningen till att Försäkringskassan väljer att särskilt uppmärksamma regeringen på domen är alltså att den kommer att få svåröverskådliga konsekvenser för stat, kommun och enskilda”.
Förödande konsekvenser
Domen kan komma att drabba 6 000 av de 15 000 som har personlig assistans. Assistansersättning skall beviljas för preciserade hjälpbehov, inte för tiden däremellan. Det gör att behov som dyker upp mellan tidsluckorna, och det gör assistansbehov, inte tillgodoses. Det gör det mycket svårt för de som behöver tillsyn på natten.
Människor kommer återigen bli beroende av stora insatser från anhöriga eller tvingas ge upp att leva i egen bostad. Dagens möjlighet att kunna ha en vardag där allt inte behöver planeras och bestämmas i förväg, att kunna få hjälp med saker som inte kan förutses, att kunna vara spontan när något oväntat dyker upp försvinner.
Det är bråttom
Det är dags nu för de socialdemokrater och miljöpartister som värnar den personliga assistansen att säga ifrån. Vi var många som trodde att regeringsskiftet skulle leda till förändring till det bättre. I stället blev det tvärtom. Utredningsdirektiv av LSS som ställer krav på kostnadsbesparingar på personlig assistans och regleringsbrev till Försäkringskassan om att begränsa assistanstimmarna. Men nu måste det vara nog. Nu måste de förändringar som skjuter hela assistansreformen i sank stoppas. Och det är bråttom annars kommer Försäkringskassans kommande tvåårsomprövningar att förstöra livet för många.
Eva Olofsson (V)
tidigare riksdagsledamot nu regionråd för Vänsterpartiet