I dag är det FN:s internationella mänskliga solidaritetens dag. En dag då vi uppmärksammar solidaritet och sammanhållning över nationsgränserna. Sverige har länge haft en hög svansföring i solidaritetsfrågor. Vi har varit en stark röst i världen för utsattas rättigheter, medlat i konflikter och välkomnat människor som flyr från krig och förföljelse. Då Europa blivit allt kallare är det dock många som frågar sig vart solidariteten tagit vägen.
Solidariteten och sammanhållningen har fått utstå flera slag den senaste tiden. Förändringarna i svensk asyl- och flyktingpolitik har varit tunga. Att se familjer splittras och unga människor utvisas till konfliktdrabbade länder har gjort det svårt att inte känna sig nedslagen.
Det betyder däremot inte att den solidariska glöden har slocknat. Det var inte länge sedan en kärleksvåg sköljde över Europa. Bara i Göteborg stod över 18 000 människor upp för medmänsklighet och solidaritet med alla de som tvingas fly från krig och förföljelser. Sedan dess har tusentals människor outtröttligt delat med sig av tid och engagemang. Allt för att visa solidaritet när den behövs som mest.
Stolta över att bo i Göteborg
Vi är stolta över att bo i en stad som Göteborg. En stad som aldrig sagt sig vara full utan alltid välkomnat människor på flykt. Solidariteten har personifierats genom tusentals göteborgare som har berörts av krisen och visat ett enormt engagemang. Det finns oräkneliga exempel på människor som välkomnat flyktingar på Centralstationen, gjort donationer, arrangerat aktiviteter för ensamkommande flyktingbarn och öppnat sina hem. Ett engagemang som fått oss att känna en folklig stolthet som aldrig förr.
Trots mörka tider har vi inte låtit blickarna sänkas eller ryggarna krökas. Tvärtom har vi med högburna huvuden och räta ryggar bevisat att solidariteten är långt ifrån besegrad.
Maj Karlsson (V)
riksdagsledamot
Hans Linde (V)
riksdagsledamot
Daniel Bernmar (V)
kommunalråd Göteborg