Replik
MUCF, 23/3
Med anledning av min och Smedjans (tankesmedjan Timbros webbtidning) granskning av Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har myndighetens generaldirektör Lena Nyberg bemött den kritik som har riktats mot MUCF för deras vårdslösa hantering av skattemedel. Vår granskning visade att det fanns såväl antidemokratiska föreningar men också bidragstagare som inte tycktes syssla med någon verksamhet alls, som ändå kunnat uppbära miljonbidrag från MUCF år efter år.
Lena Nyberg har sannolikt en genuin avsikt när hon lovar att det ska bli slut på strösslandet med skattemedel över odemokratiska föreningar. Att tolkningen av demokratikriteriet skärptes hösten 2016 är naturligtvis bra. Dock ska man komma ihåg att det innan dess har räckt med att föreningen som ansöker om bidrag själva uppgett sig vara demokratiska. Att skärpa ett icke-krav är inte svårt. Det återstår att se vad skärpningen i praktiken innebär.
I de två fall av odemokratiska föreningar Smedjans granskning uppmärksammade är MUCF:s agerande, efter att detta kommit till kännedom, ytterligare ett problem. I det ena fallet nöjde man sig med att fråga den berörda föreningen om anklagelserna mot dem stämde. Inte helt oväntat blev svaret nej och detta presenterades som en granskning.
Nu fick föreningen utöver en halv miljon också ett intyg från en myndighet om att deras verksamhet inte ska kopplas till de väldokumenterade anklagelser som i år riktats mot dem. I det andra fallet togs inte uppgifterna om missförhållanden på allvar och tvivelaktig verksamhet kan fortsätta i godan ro.
Ingen kontroll
Redovisningarna är ytterligare ett problem. Anstånd ges i princip alltid, gång på gång för dem som inte klarar av att i tid skicka in det lilla i redovisningsväg som efterfrågas. Det kontrolleras inte heller om de angivna uppgifterna om hur medlen använts är korrekta. Smedjans granskning visar också att den släpphänta hanteringen har skapat en kultur bland bidragstagarna att skapa märkliga meta-projekt utan annat syfte än att söka bidrag.
Det basuneras gärna ut hur mycket pengar som fördelas (370 miljoner 2016). Vad pengarna faktiskt används till tycks sekundärt. Bra och ansvarsfulla föreningar behöver pengar, så också vård och polis. En vidare diskussion bör inrymma betydligt fler frågor än enbart de antidemokratiska föreningar som nu skattefinansierats via MUCF. Avslutningsvis borde MUCF själva genomfört en granskning för länge sedan.
Sofie Löwenmark
frilansskribent