Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Bild - 1

Skolvalet bidrar till integrationen

Det finns flera saker man bör ha klart för sig i debatten om friskolor och skolsegregationen. Bland annat att skolvalet ökar blandningen av elever i många skolor, att det är ett viktigt redskap i integrationsarbetet samt inte är skulden till skillnader mellan skolor. Nu är det dags att utveckla skolvalet vidare, skriver bland andra Mikaela Valtersson, Friskolornas riksförbund.

Drygt 20 år efter att skolvalet infördes i Sverige går 315 000 barn och elever i en fristående förskola eller skola. Skolvalet har ett starkt stöd i Sverige. Åtta av tio anser att det är rätt att elever och föräldrar kan välja vilken grundskola som barnen ska gå i. Resultaten i friskolor är bättre än i kommunala. Det gäller oavsett elevernas bakgrund.

Debatten om skolsegregation har under hösten gått varm. Den är viktig men måste ta sin utgångspunkt i några grundläggande fakta:

l Sverige är fortfarande jämlikt. Sverige har ett av världens mest jämlika skolsystem. Skillnaderna mellan skolor är små. De stora skillnaderna finns mellan elever i samma skola och i samma klass.

Boven i dramat

l Boendesegregationen förklarar skillnaden mellan skolor. De som påstår att skolvalet är boven i dramat till skolsegregationen har fel. Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, menar i stället att det är boendesegregationen som förklarar mer än fyra femtedelar av skillnaderna mellan skolor. Vill man ha en annan elevblandning i skolorna krävs blandade bostadsområden.

l Skolvalet integrerar. Valfriheten bidrar med en struktur för skapandet av fysisk integration. Valmöjligheterna ökar blandningen av elever i många skolor. Till exempel pendlar 35 procent av eleverna i Tensta och Rinkeby till skolor i andra områden.

För föräldrar och elever är det självklart att välja förskola och gymnasieskola. I Nacka arbetar man utifrån en vision om öppenhet och mångfald – också i grundskolan. Kommunen har infört aktiva och obligatoriska skolval. Det har visat sig vara ett framgångsrecept. Mest aktiva att välja är familjerna i Fisksätra – ett område där många utrikesfödda bor. Från Fisksätra pendlar varje morgon 8 av 10 av elever till skolor i andra områden.

Utveckla skolvalet

Mer än två decennier efter skolvalets införande är det dags att utveckla det vidare. I dag presenterar Friskolornas riksförbund förslag för ett utvecklat skolval:

1. Inför aktiva skolval. Valfriheten ska omfatta alla elever i Sverige och ska inte gå att välja bort. En modell bör nationellt tas fram där samtliga kommuner har som utgångspunkt att tillämpa val också till grundskolan. Skolverket bör få ett uppdrag att se till att valfriheten kommer alla elever till del.

2. Bättre information. Informationen till föräldrar och elever måste bli bättre och alla skolor ska få lika möjligheter att presentera sig. Det bör finnas information där man lätt kan jämföra olika skolors kvalitet. I ett läge då många människor kommer till vårt land måste kommunerna bli bättre på att tillhandahålla information om skolvalet på olika språk.

3. Möjliggör skolskjuts. Lagstiftningen kring skolskjutsar är i dag restriktiv och omöjliggör i en del fall klassresor. En generösare tillämpning av skolskjutsreglerna är en nödvändighet. Det kan handla om att införa fria resor med kollektivtrafik eller att ordna ersättning till fristående skolor för att anordna skolskjuts.

4. Inför en nedre åldersgräns för att ställa sig i kö till en friskola. Vi föreslår att man utreder möjligheten att införa en nedre åldersgräns för när man kan ställa sitt barn i kö. Det skulle vara utjämnande och göra att fler aktivt söker den skola som passar dem bäst.

5. De bästa skolorna ska bli fler och de dåliga färre. Ett nationellt kvalitetsindex för skolor bör införas. Med utgångspunkt i ett antal bakgrundsfaktorer skulle det vara möjligt att se vilka skolor som under- och överpresterar om man mäter mot ett förväntat resultat. Framgångsrika skolor borde ges incitament att expandera.

Vi står inför ett viktigt vägval. Antingen lyssnar vi på föräldrar och elever, behåller och utvecklar det populära skolvalet. Eller så skruvar vi tillbaka tiden och låter politiker placera elever på olika skolor. I det sammanhanget är Skolkommissionens inställning problematisk. Kommissionen har ett viktigt uppdrag och ska komma med förslag på vad som behöver göras för att vända den negativa resultatutvecklingen i den svenska skolan. Friskolornas riksförbund rekommenderar att börja med ett studiebesök i Nacka.

Mikaela Valtersson

ordfförande, Friskolornas riksförbund

Ulla Hamilton

vd, Friskolornas riksförbund

Bild - 2
Bild - 3
Mest läst