Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet.
Lars-Gunnar Andersson, professor i modern svenska vid Göteborgs universitet.

Ska vi skriva ihop eller isär?

Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt@gp.se

ANNONS
|

Under senare år har det ofta diskuterats hur särskrivning breder ut sig. Man hittar alltså stavningar som bil firmor i stället för bilfirmor. Och alla har väl sett roliga exempel som mörk hårig sjuk sköterska i stället för mörkhårig sjuksköterska och skum tomte i stället för skumtomte. Här är det okontroversiellt vad som är rätt och fel, och den som vill bli tagen på allvar bör se till att få texten korrekt. Få saker i språket väcker så mycket irritation som särskrivningar.

Men så finns det fall som inte alls är självklara. Jag fick följande frågor. Kommer man för sent eller försent, kommer man till rätta med något eller kommer man tillrätta med det, och skriver man så klart eller såklart, när man menar ”självklart” snarare än hur himlen ser ut?

ANNONS

Jag tror att vi alla ställt oss frågor av den här typen, och det gäller även oss som producerat offentlig text i några decennier. Så vad gör man? Jo, man går till Svenska Akademiens ordlista (SAOL). Om man inte har den i bokhyllan, så finns den på nätet. En gammal språkvårdare skrev en gång att en skribent ska ha SAOL på armlängds avstånd. Detta skrevs innan ordlistan fanns på nätet.

--SAOL hittar duhär– eller ladda ner den som app--

Om vi söker försent i SAOL, står det ”vanl. två ord”. För det andra exemplet står det ”till rätta el. tillrätta”. Och för det tredje exemplet står det ”såklart el. så klart”. Om man följer principen att välja det första alternativet i SAOL, är de förordade formerna för sent, till rätta och såklart. Den här principen om första form i SAOL brukar gälla på landets tidningsredaktioner, även på GP.

Man kan ju tycka att det är konstigt att vi ska vara osäkra på hur så här vanliga uttryck ska stavas, men det är en bedömningsfråga. Hur tydligt ska de två leden ha smält samman för att motivera hopskrivning?

Dessutom ändras faktiskt rekommendationerna ibland. Många av oss har vuxit upp med att alltid skriva ihop idag och igår. I SAOL-upplagan från 1950 var uppslagsordet idag med tillägget ”särskrives även” Nu anges i dag och i går som första alternativ. SAOL skriver till och med: ”i dag hellre än idag”. Skälet är att man vill följa mönstret för andra tidsuttryck som i afton, i övermorgon, i april och i somras.

ANNONS

I alla de här fallen med variation, alltså så klart/såklart, till rätta/tillrätta, för sent/försent och liknande, måste man inte följa principen om första alternativ i SAOL. Den alternativa stavningen är även den korrekt.

Det är såklart ingen som retar sig på så klart idag. Lite variation tål vi så länge det inte blir riktiga sär skrivningar.

Lars-Gunnar Andersson

professor i modern svenska vid Göteborgs universitet

Mejla din språkfråga till:

lars-gunnar.andersson@sprakochfolkminnen.se

ANNONS