Fel miljö. Förtätning i sig är ingen miljöåtgärd. Vi riskerar att bygga fast oss i en miljö som vi snart kommer att ångra, skriver Jens Forssén.
Fel miljö. Förtätning i sig är ingen miljöåtgärd. Vi riskerar att bygga fast oss i en miljö som vi snart kommer att ångra, skriver Jens Forssén.

Ska vi bygga fast oss i bullriga städer?

Regeringen planerar att lätta på reglerna för buller vid bostäder. Det är ett dåligt val, skriver Jens Forssén, docent, Avdelningen för teknisk akustik, Chalmers.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

    <strong>Jens Forssén,</strong>docent, Avdelningen för teknisk akustik, Chalmers
Jens Forssén,docent, Avdelningen för teknisk akustik, Chalmers

Det låter ju enkelt att lätta på byggreglerna så att man kan bygga där det är bullrigare. Och fler bostäder vill väl alla ha? Och med modern byggteknik kan man klara 30 dBA inomhus. Jamen allt låter ju bra och enkelt. För enkelt, skulle jag säga. Bara i A:et döljer sig ett obekvämt faktum: lågfrekvensen.

A-vägning betyder att styrkan vid alla ljudets frekvenser vägs ihop till ett entalsvärde. Detta på ett sätt som liknar hörselns känslighet för olika toner vid en vald styrka. Hörseln är känsligast i det mellanhöga frekvensområdet, runt cirka 1 000 Hz, där också talets informationsbärande konsonantljud finns, vilket avspeglas i A-vägningen.

ANNONS

Gäller inte dova ljud

När man bygger där det är bullrigare ordnar man en fasad som ljudisolerar bättre så att man fortfarande klarar kravet på 30 dBA inomhus, som medelnivå över dygnet. Men denna förbättrade ljudisolering behöver inte betyda att de lågfrekventa, dova ljuden minskar i styrka. Förbättrad ljudisolering vid låga frekvenser är byggnadstekniskt omfattande och dyrt. Vi kan alltså förvänta oss en mer lågfrekvent, dov, karaktär på trafikbullret inomhus när vi bygger i bullrigare lägen. En annan effekt är att antalet hörbara passager förväntas bli betydligt fler om bostaden placeras närmare vägen. När vi bygger närmare skulle alltså många av topparna i ljudnivå, till exempel när bussar, lastbilar och mellantunga leveransfordon passerar, kunna ligga betydligt över medelnivån inomhus (medelnivån 30 dBA gäller även för installationer i lägenheter).

Risk för hjärt- och kärlsjukdomar

När önskad återhämtning som vila och sömn störs av ljud blir vi stressade och flera relevanta hälsofaktorer börjar röra på sig, till exempel höjning av blodtryck och puls, vilket kopplas till risk för hjärt-kärlsjukdom. Skulle vi må bra av att höra fordonspassager ofta under både dag och natt, till exempel när vi försöker somna? Jag tror inte det.

För 20 000 fordon per dygn, med fem procent tunga, kan vi förvänta oss att höra upp emot en fordonspassage i minuten under hela dagen och kanske en var fjärde minut nattetid. (Som exempel har Hjalmar Brantingsgatan i Göteborg 22 800 fordon per dygn med åtta procent tunga, 2013 års data.) De krav som finns på maximalnivå inomhus nattetid kan fortfarande klaras. Även Folkhälsomyndighetens krav på lågfrekvent buller inomhus, i och med att det bara gäller medelnivån, den så kallade ekvivalentnivån.

ANNONS

Forskningen inom området samhällsbuller och hälsa/välbefinnande ger dos-responssamband mellan ljudnivån utomhus och störning inomhus, bland annat sömnstörning. Att inte inomhusnivån används som dos beror på den större kostnaden att mäta eller beräkna den, jämfört med utomhusnivån som kan beräknas storskaligt. Om man utgår från argumenten här, är det rimligt att anta att en ökad utomhusnivå kan inverka negativt på hälsa och välbefinnande även om man uppfyller de befintliga kraven på inomhusnivå. Det finns i vart fall definitivt inte underlag för att hävda motsatsen, det vill säga att utomhusnivån är oviktig så länge man klarar dagens inomhuskrav. På EU-nivå anses i dagsläget resultaten av bullerkartläggningen tillsammans med de existerande dos-responssambanden tillräckligt alarmerande för att börja jobba för en sänkning av riktvärdena*. Detta alltså i motsats till den ansats vi nu ser i Sverige.

Bygger fast oss i fel miljö

Med argumenten om hörbara passager och lågfrekvenskaraktären menar jag att det är ett dåligt val att tillåta 65 dBA utanför små lägenheter eller generellt 60 dBA för bostäder utan tillgång till bullerdämpad sida för sovrum. Förtätning i sig är ingen miljöåtgärd. Vi riskerar att bygga fast oss i en miljö som vi snart kommer att ångra.

Boendemiljön är dessutom mer än att befinna sig i en tillsluten lägenhet, enligt min mening. Man kanske har öppet fönster ett tag. Eller när man är på väg ut eller hem råkar man på en granne utanför porten, som man får lust att prata med. Eller man bara lyssnar på småfåglarna. Eller på asplövens små kollisioner.

ANNONS

Jens Forssén

docent, Avdelningen för teknisk akustik, Chalmers

* Paviotti, M., et al. The EU noise policy after the second round of noise maps and action plans. Internoise 2013.

ANNONS