Representanter för Ingenjörsvetenskapsakademien framför på GP Debatt (7/11) behovet av kraftfulla satsningar på innovation och entreprenörsutbildningar på gymnasier, högskolor och universitet. Detta ska leda till att fler ungdomar efter avslutad utbildning blir egna företagare. Vi befarar att värdefull tid går till spillo om man lägger allt fokus så sent i utbildningskedjan.
Små barn är naturligt företagsamma och närmast outtröttliga i sin uppfinningsrikedom. De möter utmaningar hela dagarna, tänker ut lösningar och omsätter tanke till handling - utan att veta i förväg hur det kommer att gå.
Det kreativa krymper
I skolan börjar vi mäta om barnen gör rätt eller fel, och styra barnen mot mätbara resultat, kunskapsmål och betygskriterier. Det kreativa handlingsutrymmet krymper för varje år i skolan.
När ungdomarna når gymnasiet ska de plötsligt återaktivera de kreativa områdena i hjärnan. De ska uppmuntras i företagsfostran och delta i innovationsprocesser. Är det så vi bäst får fram kreativa, flexibla och handlingsorienterade individer?
Vore det inte bättre om hela skolväsendet, från förskola till universitet, stimulerade individernas entreprenöriella förmågor?
Genom att ge innovation och kreativitet stort utrymme under hela skoltiden kan vi skapa en hel generation av uppfinnare, entreprenörer och världsförbättrare.
När strategier för innovation och entreprenörskap ska omsättas i verkningsfull handling kan vi inte börja med satsningarna först på gymnasienivå. Redan i dag finns det inom förskola och grundskola pedagoger som arbetar för fullt med att låta barns entreprenöriella förmågor växa och utvecklas. Detta viktiga arbete behöver stödjas med kompetensutveckling och organisationsförändringar som ger utrymme för visionära pedagogers nytänkande och driftighet, med full kraft redan i förskolan.
Jonaz Björk
Anna Fredqvist
Nätverket Entreprenöriellt Lärande I Skolan – Nelis