Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

sdltb2d05d5-nh
NATO. För att möta de hot Sverige står inför måste vi ta steget fullt ut och gå med i Nato, anser Anna Kinberg Batra (M) med flera.

Samarbete med Nato räcker inte – nu gäller medlemskap

När den svenska regeringen nu träffar Nato-ländernas ledare i Warszawa bör man ta tillfället i akt att knyta närmare band till försvarsalliansen och ta steget mot ett fullvärdigt medlemskap, skriver bland andra Anna Kinberg Batra (M)
Anna Kinberg Batra (M)

Statsminister Stefan Löfvens besked i veckan att utveckla ett fördjupat samarbete med Nato men samtidigt utesluta medlemskap är inte den säkerhetspolitiska signal Sverige ska skicka inför toppmötet. Sverige behöver ett svenskt Nato-medlemskap. Det är det enda alternativet för att långsiktigt stärka vår säkerhets- och försvarsförmåga.

Under press 

Natos toppmöte äger rum i en tid när vår omvärld och vårt närområde präglas av osäkerhet. Inte minst efter beskedet om ett kommande brittiskt utträde ur EU. Detta ställer krav på ett gott och fördjupat samarbete i Norden, i Europa och via den transatlantiska länken. I detta är Nato en nyckel.

Vi står inför en rad mycket svåra hot mot vår säkerhet. Vår säkerhet är satt under press. Det handlar om såväl konventionella militära hot som cyberhot, terrorism och grov organiserad brottslighet.

Under toppmötet kommer Nato att ta ställning till en rad viktiga frågor. Det gäller till exempel hur man går vidare med att stärka försvaret av östra Europa. Sedan det förra toppmötet i Wales år 2014 har Nato förstärkt den flanken med bland annat utökade och nya snabbinsatsförband, nya högkvarter och bättre möjligheter att föra fram materiel. USA har även utanför Natoramen gjort stora satsningar genom att fyrdubbla sin budget för försvaret av östra Europa samt stationerat två brigader om 9 000 soldater i Baltikum.

En annan uppgift som Nato står inför är hur alliansen kommer att gå vidare med att möta de hot som finns från Europas södra grannskap. De sönderfallande staterna i Mellanöstern och Nordafrika är ett allt större problem som kräver Natos uppmärksamhet. I takt med att USA fokuserar allt mer på säkerhetsutmaningarna i Asien kommer USA också att driva frågan om att de europeiska länderna måste ta ett större ansvar för säkerheten i Europa och dess närområde.

Ryssland agerar nyckfullt

Den negativa utvecklingen i Ryssland är särskilt oroande. I takt med att läget för demokrati och yttrandefrihet kraftigt försämrats har rysk utrikespolitik fått en mer revanschistisk prägel. Stora satsningar görs på försvaret och trots den ekonomiska krisen i Ryssland kan inga avmattningar skönjas. Den tydliga ambitionen är att Ryssland åter ska bli betraktad som en stormakt och ha en plats runt bordet när internationella kriser ska lösas. Ryssland agerar allt mer nyckfullt och aggressivt mot länderna i sin närhet med återkommande hot och territoriella kränkningar.

 Sedan Rysslands illegala annektering av Krim och den ryska aggressionen mot Ukraina i de östra delarna av landet har den säkerhetspolitiska situationen i vårt närområde kännetecknats av tilltagande spänningar. Enligt FN har nära 10 000 människor dött och över 20 000 människor skadats i stridigheterna sedan april 2014. Det ryska agerandet utmanar hela den europeiska säkerhetsordningen.

Säkerhet byggs med andra

I vårt närområde är det fråga om provokationer och incidenter. Det handlar inte bara om det vårdslösa beteende som ryska stridsflygplan visar upp i Östersjön, senast vid det amerikanska skeppet USS Donald Cook. Den ryska kärnvapenretoriken har hårdnat på ett sätt som var otänkbart ens under det kalla kriget. Dessutom konstaterar den svenska säkerhetspolisen att Ryssland genom propaganda försöker påverka den svenska debatten och våra egna säkerhetspolitiska val. Detta måste tas på allvar.

Säkerhet byggs tillsammans med andra. Sverige lämnade neutraliteten vid kalla krigets slut och vårt inträde i EU. Samarbetet med Nato har under lång tid fördjupats. Vi har slutit ett värdlandsavtal och kommer därtill att delta i samarbetet mot psykologisk krigföring vid Natos center för strategisk kommunikation i Riga.

 Nato spelar i dag en helt avgörande roll för att upprätthålla säkerheten i Europa. Den ryska aggressionen mot Ukraina har inte bara inneburit att Nato ökat sin militära närvaro hos de östligaste medlemsländerna och satt upp ett särskilt spjutspetsförband. Situationen innebär också ett ökat fokus på Natos artikel fem om gemensamma försvarsförpliktelser.

Saknar säkerhetsgarantier 

Även om vi välkomnar ett fördjupat samarbete med Nato är det ingen ersättning för ett medlemskap. Vi saknar ömsesidiga säkerhetsgarantier med Natoländerna. Det betyder att Sverige även i framtiden kommer att förknippas med Nato av omvärlden, men utan de tunga fördelarna i form av medbestämmande och säkerhetsgarantier. Vi måste stärka den svenska försvarsförmågan och fördjupa de svenska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetena, men ett svenskt Nato-medlemskap är det enda alternativet för att långsiktigt stärka Sveriges totala försvarsförmåga.

I och med statsminister Stefan Löfvens, försvarsminister Peter Hultqvists och utrikesminister Margot Wallströms deltagande vid Natos toppmöte i Warszawa bör regeringen fördjupa analysen och gå vidare mot ett fullvärdigt svenskt Nato-medlemskap. Det skulle på allvar stärka Sveriges säkerhet.

Anna Kinberg Batra (M)

partiledare

Hans Wallmark (M)

försvarspolitisk talesperson

Karin Enström (M)

utrikespolitisk talesperson

 

 

Mest läst