Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Vagpirater collage
Sven Alhbin, tidigare chef Länskriminalpolisen Västra Götaland

Så kan grova brott längs våra vägar bekämpas

Att stoppa utländska stöldligor har varken polisen eller tullen enkom resurser till. Men sätt samman mobila team med kompetens från polis, tull, kustbevakning, trafikverk, skatteverk och kronofogde. Sådana skulle ha möjlighet att ingripa mot de brott man stöter på i sin verksamhet, skriver Sven Alhbin och Per-Arne Nilsson.

Utländska stöldligor ska stoppas med hårdare straff, insatser mot utförsel av stöldgods och fler kontroller nära gränsen.

Detta åtgärdspaket presenterades av justitieministern Morgan Johansson den 7/2 mot de ligor som härjar i Sverige och är naturligtvis ytterst angeläget. Men var ska resursen tas ifrån, som ska kunna utföra denna verksamhet? Polis och tull har definitivt ingen resurs, som ligger i startgroparna för att ta sig an denna angelägna fråga.

Tusentals mobila ligor

Europol konstaterar i sin hotbild avseende grov organiserad brottslighet 2017 att i Europa härjar mer än 5 000 mobila kriminella gäng. 70 procent av dessa arbetar gränsöverskridande i mer än tre länder. Gängen är ofta multikriminella, det vill säga arbetar inom mer än ett kriminellt område. Men frekventa brottsområden är naturligtvis drogsmuggling och egendomsstölder, även smuggling av de illegala vapen som används i alla gängkonflikterna.

Svensk polis har sedan många år haft stora problem med att bedriva en effektiv kontrollverksamhet längs våra vägar vilket har påtalats i olika sammanhang, inte minst från åkeribranschen som skadats av den stora floran av utländska åkeriföretag som missbrukar dåliga system kring transporter och utkonkurrerar inhemska åkeriföretag.

Väldigt god bild

Justitieministern konstaterar i sitt utspel att polisens underrättelseverksamhet vet att Sverige är ett av de länder som de utländska ligorna inriktar sig på och jag vill påstå att svensk underrättelsetjänst över tid har en väldigt god bild av de kriminella aktiviteter som bedrivs längs våra stora leder. Alla kriminella som rör sig gränsöverskridande använder ju vägarna till att transportera sig själva, det gods man stulit eller de olika varor eller människor man smugglar in eller ut över våra gränser.

Det stora problemet är att alldeles för få, eller i dag i stort sett inga poliser, trafikinspektörer, tullare eller andra myndighetsrepresentanter finns på vägarna för att störa all den kriminalitet som frodas här. Själv färdas jag frekvent på E6 mellan framförallt Göteborg och Båstad och jag vågar nog påstå att jag åtminstone under de tre år jag varit pensionär inte sett en enda poliskontroll på den sträckan och jag vet att det ser likadant ut på resten av våra stora trafikleder.

Bara en sorts alibi

Svensk polis har sedan länge haft en tynande och nedprioriterad trafikpolisverksamhet och antalet utbildade i att kontrollera tung trafik är väldigt få. Läget har inte förbättrats sedan omorganisationen 2015 och kommer med nuvarande polisbrist inte heller kunna prioriteras inom överskådlig framtid.

De insatser som i dag görs med stora och små kontroller är nästan i huvudsak punktinsatser, som i och för sig alltid ger bra resultat men inte har någon som helst långsiktighet eller uthållighet. Det känns mer som någon form av alibiverksamhet för att man ska kunna peka på att man gjort något.

Multikompetenta grupper

Under min tid vid Länskriminalpolisen i Västra Götaland hade jag och några andra en idé om att skapa en grupp bestående av trafik- och narkotikautbildade poliser som skulle ha till uppgift att arbeta underrättelseinriktat på huvudlederna i Västra Götaland och Halland. Denna idé dog tyvärr på grund av att flera parter inte kände att man hade råd att släppa resurser till en sådan verksamhet.

Sverige skapade 2009 en myndighetssamverkan inom rättsväsendet som i dag involverar 12 myndigheter. Myndighetscheferna bildar ett samverkansråd, som bestämmer om ramarna kring denna verksamhet. Ansvarig för själva arbete är det Operativa rådet som administreras hos Polismyndigheten av Nationella Operativa Avdelningen och där myndighetsrepresentanterna tar gemensamma beslut om vilka förundersökningar, förberedda av de Regionala Underrättelsecentra i de olika polisregionerna, som den operativa verksamheten ska bedriva. I dessa åklagarledda förundersökningar arbetar sedan myndighetsrepresentanter tillsammans i olika konstellationer för att bekämpa olika former av grov kriminalitet.

I stort sett fri lejd

Vi menar att denna multidisciplinära verksamhet också skulle kunna appliceras på bekämpningen av de mobila gängen i form av regionala grupper som genom kontrollverksamhet längs våra vägar kan och kommer att upptäcka och beivra mycket av den kriminalitet som nu har i stort sett fri lejd på sina färder inom Sverige eller på väg in eller ut ur landet.

Genom att manna upp grupper med personal från olika myndigheter skapar man möjligheter att få ut fler kontrollgrupper på vägarna. I grupperna ska förslagsvis finnas kompetens från polis, tull, kustbevakning, trafikverket, skatteverk och kronofogde med möjlighet att beivra och ingripa mot de brott man stöter på i sin verksamhet.

Verksamheten skulle dessutom generera viktig information och kunskap om kriminella och deras kriminalitet att förädla inom underrättelseverksamheten till gagn för annan operativ och strategisk verksamhet inom de samverkande myndigheterna.

Sven Alhbin

tidigare chef Länskriminalpolisen Västra Götaland

Per-Arne Nilsson

säkerhetsrådgivare och tidigare kriminalkommissarie

Mest läst