I dag verkar statlig rysk media i bland annat Baltikum, Tyskland, Polen och Sverige. Genom flaggskepp som ”Russia Today” sprids den ryska regimens propaganda förpackat till nyheter. Starka exempel är rapportering om att ryska barn kidnappas för att säljas till familjer i Norge eller när de påstod att det nederländska planet MH17 sköts ner av Ukraina.
Den nya utvecklingen är dock än mer oroande. Numera förekommer finansiering av cyberattacker och så kallade trollfabriker.
Detta blev förödande tydligt under den amerikanska valrörelsen. Hillary Clinton utsattes för flera IT-intrång av grupper med tydliga band till den ryska regimen. Mejlkonton kapades och informationen planterades under valrörelsen – genom traditionella mediekanaler – för att underminera hennes kampanj.
Detta måste tas på största allvar. Under 2017 kommer flera avgörande val att hållas i Europa, och den ryska regimen kommer att försöka påverka. Det är sedan länge känt att Marine Le Pen från det franska extremistpartiet Front National mottar ryskt stöd och i tisdags varnade den tyska säkerhetstjänsten BND:s chef Bruno Kahl för att de befarar att det planeras attacker inför det tyska förbundsdagsvalet.
Med anledning av situationen är det välkommet att Europaparlamentet i förra veckan röstade för ett betänkande om hur Europa kan skydda sig mot den ryska påverkanspolitiken.
Vänsterblocket duckar
I Europarlamentets strategi för att bekämpa propaganda fastslogs att medlemsstaterna bör utarbeta samordnade strategiska mekanismer för kommunikation som kan identifiera källor och med det motverka desinformation och propaganda för att avslöja hybridhot. Europaparlamentet röstade också för att behöriga EU-institutioner och myndigheter noggrant bör övervaka finansieringskällorna bakom propagandan.
Det är dock oroande hur de svenska ledamöterna valde att rösta. Hela vänsterblocket – med undantag av Linnéa Engström (MP) – valde att avstå. Det skickar svaga signaler från de svenska regeringspartierna och med det svaga signaler från Sverige.
Det ryska hotet behöver tas på största allvar. Den svenska regeringen måste nu agera – i samverkan med Nato och EU. Gemensamma utmaningar kräver gemensamma beslut.
Gunnar Hökmark (M)
delegationsledare för Moderaterna i Europaparlamentet