Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

Rosenlundsverket WEBB
Unik chans. Behandlingen av Skeppsbroprojektet och oljepannorna vid Rosenlund har hittills utmärkts av den göteborgska framtidsplaneringens kardinalfel: den har utgått från olika specialintressens krav och begränsningar. Genom att upplåta Rosenlundsmarken till bostäder får vi en möjlighet att kompensera för de misstag som begicks under den tidigare planläggningen av Skeppsbron, skriver debattörerna.

Riv Rosenlundsverket och bygg bostäder i stället

Rosenlundsverket i Göteborg har gått på övertid i flera år och de kvarvarande delarna som fortfarande fungerar är veritabla miljöbomber. Det är nu ett utmärkt tillfälle att riva det föråldrade verket, ta fram en fossilfri ersättningsplan och i stället bygga bostäder i stadens finrum, skriver Martin Wannholt (DEM) och Jan Jörnmark, docent.

Göteborg har ett väl utbyggt fjärrvärmenät som har gett och ger göteborgarna stor miljönytta. I kommande nybyggnationer i Frihamnen och på Lindholmen ser många fastighetsutvecklare kombinationen fjärrvärme och fjärrkyla som ekonomiskt och miljömässigt fördelaktig. Men vare sig fastighetsägare eller boende vill ha fossileldad värme.

Huvuddelen av fjärrvärmen i Göteborg är spillvärme från Renova och raffinaderierna. Utöver detta har Göteborg Energi samlat på sig ett femtiotal olika anläggningar runt om i staden. Förvånansvärt många är gamla, avskrivna, fossildrivna reliker. Man kan undra varför Göteborg Energi inte skulle kunna göra som övriga fjärrvärmekommuner redan gjort – stänga gamla miljöfarliga oljeanläggningar och bygga förnyelsebara längre ut från stadskärnan.

Rosenlundsverket i Göteborg har gått på övertid i flera år. De två gamla fossildrivna ångblocken har stängts för gott sedan den allvarliga olyckan 2011. De fyra hetvattenpannorna (tre på tjockolja och en på naturgas) är veritabla miljöbomber från 60- och 70-talet. Pumpstationen med tio pumpar har använts som ett uttjatat alibi för att försvara Rosenlundsverkets placering. Men dessa är helt onödiga om bolaget bygger förnyelsebar värmeproduktion på annan plats. Trycksättningen i fjärrvärmesystemet finns redan vid Sävenäs och Rya kraftvärmeverk.

Inga skäl att bevara

Rosenlunds expansionskärl är uråldrigt, kan gå sönder när som helst och behövs inte. Rören med älvvatten till fjärrkylan måste snart läggas om på grund av breddade kajer i planen för Skeppsbron. Byggnaden är dessutom inte klimatsäkrad och tar in vatten vid högt vattenstånd i älven.

Det finns i dag inga sakliga skäl för att låta en gammal industribyggnad uppta ett av stadens främsta finrum. Ägaren, Göteborgs stads kommunfullmäktige, behöver därför ge energibolagets styrelse i uppdrag att ta fram en tydlig fossilfri ersättningsplan för Rosenlundsverket. Det är dags att tacka för gammal värme och i stället välkomna stadsutveckling och miljöansvar.

Planen för Skeppsbron håller nu äntligen på att byggas. Genom att komplettera och upplåta Rosenlundsmarken till bostäder och stadsutveckling, kan Skeppsbron bli så vacker stad vid älven som göteborgarna har rätt att förvänta sig. Med ytterligare 400 bostäder och handel i bottenplan kan kanal- och hamnstråket få nytt liv. Och kommunala Göteborg Energi, som äger marken, kan genom försäljning få loss pengar till rivning, miljösanering och kanske startbidrag till nya miljövänliga anläggningar. Markens värde ligger rimligen mellan sex- och åttahundra miljoner kronor.

Kompensera för misstag

Det gamla värmeverket ger oss dessutom en möjlighet att kompensera för de misstag som begicks under den tidigare planläggningen av Skeppsbron. Planen tog inte bara häpnadsväckande lång tid, den utmärktes också av att rekordfå bostäder kan byggas till rekordhöga kostnader i ett isolerat läge, inklämda mellan nydragna spårvagnsspår och den gamla industrianläggningen. Tar vi bort värmeverket ändras allt detta: Antalet bostäder och verksamhetslokaler kan fördubblas. Dessutom kommer området att hänga ihop med såväl innerstaden som Linnéområdet och de nybyggen som planeras kring Folkets Hus.

För det är svårt att överdriva den strategiska betydelsen av Rosenlund. Göteborg har alltid utmärkts av att olika delar av staden inte hänger ihop. De slutar i ständigt växande trafikapparater eller andra synnerligen ineffektivt använda industri- eller arenaområden. Ett bättre exempel på sådana begränsningar och möjligheter än det gamla slitna och miljöfarliga oljekraftverket är det svårt att hitta. En utveckling av området kommer i stället att innebära att det blir ett folkrikt och intensivt centrum för hela den västra delen av Göteborgs innerstad.

Har missat helheten

Behandlingen av Skeppsbroprojektet och oljepannorna vid Rosenlund har hittills utmärkts av den göteborgska framtidsplaneringens kardinalfel: den har utgått från olika specialintressens krav och begränsningar. Det har gjort både processen utdragen och förkrympt resultaten, samtidigt som ingen sett till den stadsbyggnadsmässiga helheten.

I ett läge där staden växer med nästan tiotusen människor varje år och den kunskapsintensiva industrin förbereder rekordstora investeringar är det inte en hållbar strategi. Att utveckla det före detta Rosenlundverket ger oss därför chansen att göra något unikt: att våga bryta med det gamla och i stället ställa in blicken mot framtiden.

Martin Wannholt (DEM)

kommunalråd

Jan Jörnmark

docent och fotograf

Mest läst