Landsbygdsminister Eskil Erlandsson (C) har tidigare sagt att Landsbygdsprogrammet ska bantas med cirka 370 miljoner kronor om året fram till år 2020. Nu visar beräkningar från tidningen Land Lantbruk att Landsbygdsprogrammet skärs ned med totalt 1,3 miljarder kronor redan år 2014. Regeringen väljer följaktligen en hårdhänt nedprioritering av miljöfrågorna inför valåret 2014. Detta slår hårt mot landsbygdsutveckling, de gröna näringarna och hela miljömålsarbetet.
Bland annat dras stödet för restaurering av våtmarker in, en besparingsåtgärd med usel tajming. Den 3 oktober i år, samma vecka som landsbygdsminister Eskil Erlandssons annonserade regeringens besparingar på Landsbygdsprogrammet, skrev partikollegan tillika miljöministern Lena Ek, tillsammans med ministrar från de övriga Östersjöländerna, under ett avtal om nya åtaganden för ett renare Östersjön. Åtgärdsplanen innebär bland annat att Sverige åtar sig att minska utsläppen av kväve och fosfor, som bidrar till övergödningen av Östersjön och problem som algblomning.
Våtmarker naturliga reningsverk
Sveriges nya utsläppsbeting förutsätter kraftfulla satsningar på restaurering av våtmarker, sjöar och vattendrag i odlingslandskapet – satsningar som vi vet ger bra effekt till en låg kostnad. Våtmarker är naturliga reningsverk för kväve och fosfor. På köpet får man en bättre miljö för bland annat vattenväxter och fåglar.
Forskningen pekar entydigt på att restaurering av våtmarker har positiva effekter också på andra områden. Klimatförändringarna väntas ge större regnmängder och fler översvämningar i framtiden. Genom att ge lantbrukare ersättning för att anlägga och sköta våtmarker och därmed bidra med översvämningsytor kan man reglera flödet av vatten och näringsämnen, som annars skulle översvämma städer – och bidra till ytterligare övergödning av Östersjön.
Skåne, för att ta ett exempel på en region som drabbas hårt av regeringens sänkta ambitioner inom miljöområdet, har 400 kilometer kust och är en utpräglad jordbruksregion där endast cirka tio procent av våtmarkerna är opåverkade av människor. Landsbygdsprogrammet har bidragit till att 630 hektar våtmark har anlagts i Skåne, en yta motsvarande 900 fotbollsplaner. Tidigare var beskedet att våtmarksstöd inom programmet kan sökas året ut, men för bara någon vecka sedan tidigarelades slutdatumet till den 18 oktober. Beskedet är nu att inga nya ansökningar tas emot förrän tidigast år 2015.
Nödstopp slår sönder verksamhet
Regeringens plötsliga nödstopp av stödet riskerar att helt slå sönder en viktig kompetens och en välfungerande verksamhet. Miljöexperter och entreprenörer som vet hur man restaurerar våtmarker får se sig om efter andra uppdrag. Kommuner och vattenråd som i dag arbetar aktivt med våtmarker får svårt att genomdriva sina projekt. Kunskaper och engagemang går förlorade. Samtidigt försvåras Sveriges åtaganden för att rädda Östersjön.
Regeringen bör tänka om kring landsbygdsprogrammet. Gör om, gör rätt. Markägare bör ges utökat stöd för restaurering av våtmarker, inte mindre. Det är vårt ansvar att arbeta för minskad övergödning av Östersjön, bidra till den biologiska mångfalden och minska riskerna för översvämningar i framtiden. Det gäller även under valåret 2014!
Carl Piper
initiativtagare till några av Skånes största våtmarksprojekt
Johanna Sandahl
vice ordförande, Naturskyddsföreningen
Björn Sprängare
ordförande, Svenska Jägareförbundet
Lars Ingelmark
ordförande, Svensk Våtmarksfond
Åke Pettersson
vice ordförande, Sveriges Ornitologiska Förening
Håkan Wirtén
generalsekreterare, Världsnaturfonden WWF