Så var det dags igen. Snön föll över Göteborg och det tycktes komma som en överraskning även denna gång. Trafiken stod i princip still under åtskilliga timmar i väntan på snöröjning. Avåkningar och andra olyckor blev den direkta effekten av bristande planering och snöröjning. Men de samhällsekonomiska effekterna är också stora, då kaoset som uppstod hindrade människor från att komma till sina arbetsplatser.
Extra känslig
Hade detta kunnat förebyggas? Det enkla svaret är Ja. Naturligtvis kommer det alltid att inträffa händelser som hindrar transporter på ett eller annat sätt. Den spårbundna trafiken är extra känslig för detta, då det i regel finns små möjligheter att leda om den. Vägtrafiken är bäst på att hantera kriser och svåra väderförhållanden. Detta måste hänsyn tas till när framtidens infrastruktur ska planeras och bara så kan framtida kaos förebyggas.
Viktigt att komma ihåg i sammanhanget är att bilen i dag är det överlägset mest använda trafikslaget. Nio av tio resor sker på väg i vårt land och åtta av tio med bil. Aldrig förr har så många bilar varit i trafik som nu och 2015 såldes 345 000 nya personbilar. Detta är extra tydligt i Göteborg. Enligt uppgifter från Trafikverket har pendlingen till och från staden ökat med drygt 180 procent sedan 1970 från 160 000 fordon per dygn, till cirka 450 000 i dagsläget. De allra flesta pendlingsresorna sker med bil, visar en rapport från myndigheten Trafikanalys, vilket skiljer ut Göteborg från Stockholm och Malmö.
Världsfrånvänt
I detta perspektiv är det världsfrånvänt att försöka minska bilismen med 25 procent, vilket den plan som trafiknämnden antagit säger. Detta är ett säkert sätt att alstra köer och bygga upp en trafikinfarkt. Man kan bara föreställa sig vad detta skulle få för konsekvenser vid snöfall och svårt väder. I stället bör vägarna byggas med marginaler som gör dem mer robusta när förutsättningarna inte är de bästa.
Politiker och beslutsfattare måste tänka långsiktigt och planera för ökad mobilitet och framtidens bilism även i en stad som Göteborg. Bilarna blir allt tystare, renare och säkrare. Då krävs även smarta trafiklösningar. Fler parkeringar under jord, varutransporter nattetid och effektivare vägbyggen är några exempel på förbättringar som kan göras.
Motorvägar mest effektiva
Det är dock inte bara i Göteborg och stadens absoluta närhet som vägtrafiken måste utvecklas, utan även de långväga förbindelserna. Motorvägar är den effektivaste och säkraste vägtypen. Endast 9 procent av dödsolyckorna i Sverige sker på motorvägar eller motorleder. Utbyggda vägar är också en fråga om förbättrad miljö. En sämre, smal väg medför ofta ryckig fart för omkörningar, som ofta får avbrytas vid möten eller dålig sikt. Denna typ av körning tenderar att öka bränsleförbrukningen och avgasutsläppen avsevärt mer än den högre men jämnare farten på en motorväg. Det är märkligt att hela sträckan mellan Göteborg och Stockholm inte är utbyggd till just detta.
Utbyggnad av vägnätet borde vara en viktig del i den pågående Sverigeförhandlingen, som tyvärr ensidigt fokuserar på järnvägen. Planeringen måste möta de reella behov som finns.
I denna uppfattning är vi inte ensamma. Ytterst är investeringar naturligtvis en fråga om att hushålla med begränsade resurser. Enligt en Skop-undersökning som KAK gjort menar dock en majoritet av svenska folket (58 procent) att pengarna som satsas på trafikinvesteringar och underhåll bör fördelas efter hur många som reser med olika trafikslag. Betydligt färre (33 procent) anser att pengarna bör fördelas efter politikernas önskan om att styra folks resande. Detta visar med tydlighet att politiker och beslutsfattare måste underlätta för människor att använda de resesätt som passar i deras vardag och här är vägtrafiken grunden.
Allt detta är viktiga led i att skapa mer ett hållbart transportsystem. Framtiden kommer att ställa krav på mer resande av alla slag. Att försöka planera bort bilismen innebär en stor risk att köra fast, både i en snödriva och i ohållbara trafiklösningar.
Thomas Lindskog
ordförande i Kungliga automobilklubben, västra avdelningen
Anders Ydstedt
ordförande i Kungliga automobilklubbens expertråd