Se till att du har den senaste versionen av GPs app, så att du inte missar några nyheter - uppdatera här

Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

⇒ Om cookies och personuppgifter

Paulina de los Reyes löper omedvetet SD:s ärenden

Att forskare inte ska få söka efter skillnader mellan invandrare och de som inte är det för att hitta förklaringar till brister i integrationen är lika bisarrt nu som det var då, skriver Bo Rothstein i en slutreplik om integrationspolitiken.

Ekonomisk-historikern Paulina de los Reyes avfärdar mig kritik av Mona Sahlins agerande våren 2003 att avsätta den integrationspolitiska utredningen. Detta är en av orsakerna till att vi nu står utan en fungerande politik för integration och med stor sannolikhet ett viktigt skäl till varför vi nu har Sverigedemokrater i riksdagen.

Som jag påpeka i min artikel var detta agerande från Sahlin unikt och bröt mot en lång socialdemokratisk tradition att bygga reformer på solid forskningsbaserad kunskap. Att de los Reyes är kritisk mot mitt resonemang är förväntat eftersom hon var en av dem som starkt bidrog till att detta skedde.

Argumentet hon för fram nu är lika bisarrt nu som det var då, nämligen att forskarna inte ska få studera skillnader mellan de som är invandrare och de som inte är invandrare när de söker efter förklaringar till brister i integrationen. Det skulle vara som om man i forskningen om fattigdomen i världen inte skulle få undersöka skillnaden mellan fattiga och rika länder eftersom detta kunde stigmatisera folket i de fattiga länderna.

Sanningen är en annan, nämligen en form av totalitärt intellektuellt tänkande som gjorde att de los Reyes inte kunde acceptera att hennes forskningsperspektiv inte fick dominera integrationsutredningen.

För Sverigedemokraterna fungerar personer som de los Reyes som nyttiga idioter, det vill säga löper främlingsfientlighetens ärenden utan att vara medvetna om att så är fallet.

Slutligen så är de los Reyes mig och många andra fortfarande svaret skyldig till varför den nya utredning om integration som de fick Sahlins uppdrag att producera inte ledde till några som helst politiska åtgärder utan saklöst slängdes i papperskorgen av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Om deras teoretiska perspektiv nu är så förnämligt som hon hävdar, varför visade det sig vara fullkomligt oanvändbart?

Bo Rothstein

professor, Göteborgs universitet

Mest läst