Patrik Eriksson, programchef för Greenpeace Norden
Patrik Eriksson, programchef för Greenpeace Norden

"Palmolja i tanken värre klimatbov än fossil diesel"

Biodiesel med palmolja är värsta klimatboven, eller annorlunda uttryckt; den är 80 procent sämre för klimatet jämfört med fossil diesel. Än så länge är användningen av palmolja som drivmedel i Sverige begränsad. Men det kan snabbt ändras när en kvotplikt för inblandning av förnyelsebara drivmedel införs. Spärra ut palmoljan, skriver Patrik Eriksson, Greenpeace.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

    <strong>Patrik Eriksson</strong>
    <br> 
    <br> programchef för Greenpeace Norden
   </br></br>
Patrik Eriksson

programchef för Greenpeace Norden

Onsdagen den 30 november presenterade EU-kommissionen sitt förslag om den framtida politiken för förnybar energi. Samtidigt arbetar den svenska regeringen med att ta fram ett nytt stödsystem för förnybara drivmedel i bilar och lastbilar. Regeringen väntas snart föreslå ett system där bensinbolagen tvingas blanda i en viss mängd förnybara drivmedel för att minska utsläppen av växthusgaser från transporterna.

Avsikten är god, men EU:s politik för förnybar energi innebär att effekten av regeringens förslag kan bli den motsatta, en ökad klimatpåverkan jämfört med om förnybara drivmedel inte hade blandats in.

Problemet är att EU:s nya regelverk kommer att tillåta inblandning av palmolja och biprodukten PFAD. Drivmedel tillverkade av palmoljeprodukter är en av anledningarna bakom regnskogsskövlingen i Sydostasien, som leder till enorma utsläpp av koldioxid när skogen avverkas och är en pågående ekologisk katastrof i Malaysia och Indonesien.

ANNONS

Misslyckad politik

Nyligen publicerade EU-kommissionen den största utvärdering som har gjorts av biodrivmedlens klimateffekter. Den visar att drivmedlens klimatnytta varierar kraftigt beroende på råvara och att deras klimatpåverkan till följd av ändrad markanvändning är betydligt större än vad som tidigare har antagits. Särskilt oroande är situationen när det gäller diesel, där palmolja och sojaolja har betydligt större klimatpåverkan än vad fossil diesel har.

När utsläppen från avskogningen räknas in har palmolja tre gånger större klimatpåverkan än fossil diesel.

Inom EU har palmoljan lett till en helt misslyckad politik för förnybara drivmedel. Problemet är dels de stora utsläppen och dels att användningen av palmolja är stor och ökande. Sedan 2010 står palmolja för hela ökningen av biodiesel inom EU (+34 procent). Som en följd av detta är biodiesel inom EU i genomsnitt 80 procent sämre för klimatet än vad fossil diesel är och inblandningen av förnybara drivmedel resulterar i en ökning av transportsektorns utsläpp med fyra procent i stället för en minskning. De ökade utsläppen motsvarar tolv miljoner bilar, eller mer än dubbelt så mycket som de svenska personbilarnas utsläpp.

I Sverige har användningen av palmolja som drivmedel varit begränsad. 2007 planerade OKQ8 att introducera det i sin diesel, men efter stark kritik stoppades planerna. Sedan dess är det bara ST1 av de stora bolagen som har använt palmoljeprodukter och de står i dag för 70 procent av bolagets biodiesel (HVO).

ANNONS

Kontakter med de tio största drivmedelsbolagen visar att situationen kan förvärras snabbt. Inget av dem kan lova att avstå från palmoljeprodukter under 2017 eller när en kvotplikt introduceras. Det är helt enkelt svårt att hitta hållbara drivmedel som kan konkurrera med palmoljeprodukterna. Flera bolag befarar att det kan bli svårt att ytterligare öka inblandning av biodrivmedel utan att använda palmoljebaserade produkter.

Sänke för trovärdigheten

På grund av EU:s tama regler och frånvaron av en svensk politik som går längre riskerar palmoljeprodukterna att flöda in i svenska dieselbilar nästa år. Om det sker kommer det ur klimatsynpunkt att vara sämre att använda biodiesel än den fossila diesel som vi vill bli av med.

Självklart är detta ett stort problem i sig, när regeringens mål är att minska transportsektorns utsläpp kraftigt. Vi riskerar att få ökade utsläpp. Men det vore också en katastrof för biodrivmedlens och klimatpolitikens trovärdighet. Branschen riskerar en ny förtroendekris som är ännu värre än den etanoldebatt som fördes för ett antal år sedan.

En spärr mot användning av palmolja i biodrivmedel skulle minska transporternas klimatpåverkan, men också föra med sig andra positiva effekter. Den främsta är kanske att det skulle leda till ökad efterfrågan på inhemska och lokala biodrivmedel, som i dag inte klarar att konkurrera med palm-oljeleverantörerna.

ANNONS

I Norge har det länge funnits ett stort politiskt engagemang för att stoppa avskogningen. Som ett resultat av detta har användningen av palmoljeprodukter nästan helt upphört i landet. Nyligen beslutade det norska stortinget att försöka bromsa den ökade användningen av palmoljeprodukter i norska drivmedel.

Beslutet innebär en omklassificering av palmoljeprodukten PFAD så att den inte längre klassas som avfall, vilket kan vara ett sätt att stoppa den. Regeringen ska också arbeta fram strängare hållbarhetskriterier för den norska marknaden samt ta initiativ till ett branschavtal med det norska Petroleuminstitutet. Tillsammans ska regeringen och branschen utveckla en branschstandard som hindrar att palmoljeprodukter används i drivmedel.

Effektiva spärrar

Vi efterlyser liknande åtgärder och ansvarstagande i Sverige. I samband med att den nya reduktionsplikten konstrueras måste det införas effektiva spärrar mot palmoljeprodukter. Vi menar att regeringen behöver ta ansvar för att stoppa alla palmoljeprodukter i svenska drivmedel. Vi menar också att de svenska bensinbolagen har ett stort ansvar. Hittills har de med ett undantag stått emot, men det är stor risk att motståndet bryts. Här måste branschen ena sig, stå bakom målen att minska transporternas utsläpp och satsa på inhemska och hållbara drivmedel.

Patrik Eriksson

programchef för Greenpeace Norden

ANNONS