Slutreplik
Välfärden, 19/12 och 30/12
I en replik till oss skriver bland andra Marie-Louise Gefvert, primärvårdsdirektör Västra Götalandsregionen, att vi späder på myter om att kommunerna går med underskott. ”Fakta är att kommunsektorn redovisade ett positivt resultat på totalt cirka 25 miljarder kronor förra året”, förklarar Gefvert med flera.
Stämmer verkligen den optimistiska bild som de målar upp?
Sveriges Kommuner och Landsting förklarar i sin ekonomirapport från oktober; ”Som tumregel för god ekonomisk hushållning i kommunsektorn används ofta att resultatet ska motsvara 2 procent av skatteintäkter och generella statsbidrag. Endast tre landsting har haft ett genomsnittligt resultat som når upp till tumregeln under de senaste fem åren”.
Västra Götalandsregionen är inte ett av dessa landsting, det vill säga har inte tillräckligt positiva resultat för att täcka framtida investeringar.
Vanligt med underskott
Ett särskilt problem som vi vill folkbilda om handlar om förluster i välfärden. Det är tyvärr vanligt förekommande att offentligt drivna välfärdsenheter går med underskott som skattebetalarna sedan får täcka upp. Vårdföretagarna har studerat primärvården i egen regi. Mellan 2012–2015 gick primärvården i alla landsting/regioner tillsammans back 421 miljoner kronor. Västra Götalandsregionen är ett av undantagen, vars primärvård gick med plus.
Vid sidan av primärvården finns storsjukhus. Av de offentliga storsjukhusen i Sverige redovisas resultaten för 19 stycken på enhetsnivå. Mellan 2012–2015 gick dessa sjukhus med ett samlat resultat på minus 4,2 miljarder kronor. Sahlgrenska tillhör de storsjukhus som gick med underskott under perioden. Under 2016 var Sahlgrenskas resultat minus 74 miljoner kronor. Det var ändå bättre än budgeten, som hade räknat på ett underskott på 75 miljoner.
Förlusterna i välfärden bör begränsas, eftersom de dränerar skattebetalarnas medel. I vår kartläggning kontaktade vi Region Skåne samt Stockholms Läns Landsting – och fick då hjälpsamt ut resultaten för primärvårdscentraler i egen regi. Västra Götalandsregionen hade en annan inställning. Som Gefvert skriver är uppgifterna sekretessbelagda. Vore det inte bättre med transparens?
Omfattande utmaningar
Verkligheten är att välfärdens finansiering står inför omfattande utmaningar. Sveriges Kommuner och Landsting bedömer att kostnaderna i kommuner och landsting ökar i ”väsentligt snabbare än det reala skatteunderlaget från och med 2018”. För att klara ekonomin beräknas kommunalskatten behöva höjas med 2:35 kronor per hundralapp mellan 2017 och 2021. Så allvarligt är läget, trots att det råder högkonjunktur. Utmaningarna blir ännu större om konjunkturen vänder.
Skattebetalarnas Förening vill upplysa om behovet av bättre hushållning med skattemedel, för att undvika kraftiga skattehöjningar under kommande år. Vi hoppas att fler vill delta i denna konstruktiva debatt.
Nima Sanandaji
tekn dr KTH och utredare
Christian Ekström
vd Skattebetalarna