Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Om Cookies

BRG webb
Charlie Karlsson, professor emeritus i nationalekonomi och skattebetalare i Göteborg

Omöjligt följa upp BRG:s stadsprojekt

Vi skattebetalare får aldrig veta om våra pengar använts väl i projektet Stadslandet Göteborg. Det finns inga mätbara mål. Därmed kan vi inte heller ställa våra politiker till svars om projektet i efterhand visar sig olönsamt, skriver nationalekonom Charlie Karlsson.
Charlie Karlsson, professor emeritus i nationalekonomi och skattebetalare i Göteborg

GP:s läsare har den senaste veckan kunnat läsa om kommunala BRG:s (Business Region Göteborg) projekt Stadslandet Göteborg. Projektet beräknas kosta drygt 31,7 miljoner kronor varav EU finansierar drygt 12,7 miljoner enligt Tillväxtverkets beslut 14/12 2016. Den fråga som jag tror många skattebetalare i Göteborg ställer sig är följande: vilken nytta genererar detta projekt?

Granskade ansökan

Även jag blev nyfiken så jag började titta lite närmare på projektet. Vilka mätbara effekter förväntas projektet generera? Hur mycket förväntas förädlingsvärdena stiga? Hur mycket förväntas företagens omsättning öka? Hur många fler företag förväntas starta? Hur många fler jobb förväntas genereras? Hur mycket förväntas stadens skatteintäkter öka? Hur mycket förväntas stadens kostnader minska?

Döm om min förvåning när jag i beslutet finner att det helt saknas kvantifierade mått i fråga om förväntade effekter. De mål som anges är totalt oprecisa. Det talas om samverkan, nya test- och demonstrationsmiljöer, nya former, nya samverkans- och affärsmodeller, etcetera. På samma sätt är det med de förväntade effekterna på längre sikt. Här skrivs på samma oprecisa sätt om förbättrad samverkan, bättre kommunikationsvägar, bättre samspel, närmare samverkan, större flöden av turister och så vidare. Inte ett mätbart mål och ingen mätbar förväntad effekt.

Omöjligt utvärdera projektet

Vad betyder detta? Det betyder för det första att det kommer att vara helt omöjligt att i efterhand utvärdera om projektet uppnått sina mål. Med denna typ av fluffiga mål kan det i efterhand alltid hävdas att projektet uppnått målen. Bristen på mätbara mål gör det också helt omöjligt att utvärdera projektets lönsamhet såväl i förväg som i efterhand. Vi skattebetalare får aldrig veta om våra skattepengar använts väl och kan därmed inte ställa våra politiker till svars om det i efterhand visar sig att projektet inte varit lönsamt.

Vad som är mycket märkligt i det hela är att Tillväxtverket inte ställer högre krav på de ansökningar till vilka man beviljar anslag. Detta betyder i sin tur att våra ansvariga politiker kan säga att vi uppfyller ju Tillväxtverkets krav, så vad är problemet? Problemet är att våra ansvariga politiker i så fall struntar i sina skattebetalare och deras rättmätiga krav på att få veta att de knappa skattemedlen används effektivt.

Det finns ett antal mycket enkla regler för hur projekt skall bedrivas. De skall ha tydliga mätbara mål och de skall utvärderas såväl i förhand som i efterhand, vilket givetvis kräver att man gör en uppskattning av lönsamheten i förväg och i efterhand.

Charlie Karlsson

professor emeritus i nationalekonomi och skattebetalare i Göteborg

Se mer från - Debatt: Korruptionen i Göteborg
Mest läst