Olika människor kräver olika boendeformer

Vissa vill anpassa boendemiljön så att barnen trivs. Andra vill slippa jagas bort från balkongen av barnskrik. Det är dags att möta önskemålen från alla göteborgare. En och samma boendeform kan omöjligt passa alla, skriver Lena Palm, Bostadslobbyn.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Rapporter, artiklar, insändare och ibland raljerande kåserier visar att många besväras i sina bostads- och livsmiljöer. De störs av tobaksrök, trafikbuller och högljudda grannar, såväl inom fastigheten som i närmiljön. Störningarna är en underskattad planerings-, samhälls- och folkhälsofråga. Människor är olika känsliga. Vissa bryr sig inte alls, andra störs i mindre omfattning och en tredje grupp är högkänsliga.

Så vad kan man göra för att bättre komma till rätta med olägenheterna som kostar hälsa, trivsel och pengar? På det nationella planet behöver lagstiftningen ses över och lagarna skärpas, men Göteborg måste också arbeta vidare utanför nuvarande ramar inom stadsplanering, jämlikhet och attityder.

ANNONS

Här följer några förslag till förbättringar.

Tobaksrökning kan vara störande

Tobakslagen behöver stärkas och bättre skydda de 91 procent av befolkningen som inte röker. En enda rökare förstör för intillboende som kanske inte vill vädra eller väljer bort balkonger och uteplatser på grund av cigarettrök. Hyreslagen, jordabalken från 1970 säger i § 25 att det inte är tillåtet att störa grannarna. Dit kan tobaksrökning i viss mån åberopas. Men skyddet behöver stärkas. Jag uppmanar riksdagspolitiker att driva rätten till rökfria bostadsmiljöer.

Göteborgs stad har med de rödgröna i spetsen föredömligt beslutat att i ett ”Åtgärdsprogram mot buller 2014-2018” verka för en avsevärt förbättrad ljudmiljö. Men arbetet släpar efter. Miljöbalken är till för att skydda oss och kan och bör tillämpas oftare än i dag. I den gäller omvänd bevisbörda. Det innebär att det är motparten, oftast fastighetsägaren, som ska bevisa att den som påtalar klagomålet faktiskt inte har störts. I dag slarvar fastighetsägarna med sin undersökningsplikt på inkomna klagomål från boende.

Vi behöver också fler poliser som kontrollerar fartdårarna och ljudmarodörerna i stadsmiljön. Årligen dör många människor i förtid på grund av de negativa hälsoeffekterna av bland annat buller.

Alla kan inte bo tillsammans

Den politiska visionen inom stadsplaneringen är att alla ska bo under samma tak oavsett kulturyttring, livsstil eller ålder, – benämnd social hållbarhet. Modellen kanske passar de flesta. Men det är en politisk utopi att tro att den är gynnsam för alla boendekonsumenter. Visst är det trevligt att mötas över kultur- och åldersgränser men det behöver inte nödvändigtvis innebära att alla ska bo i samma fastighet och dela samma lilla gård med balkongerna tätt inpå.

ANNONS

Försäljningen av kommunal tomtmark bör i något större utsträckning erbjudas till byggaktörer som vill åstadkomma mångfald, gärna till bo- och byggemenskaper. I dag byggs för mycket av halvmesyrer utifrån tanken "allt till alla" samtidigt. Variera boendekoncepten i stället. Några vill kanske skapa bättre boendekvalitet specifikt för barnen med intressanta lekmiljöer och djurhållning. Samtidigt önskar åtskilliga göteborgare en enkel liten täppa där man kan kontemplera i en hammock i godan ro utan gallskrik från studsmattor, väsande fläktar eller stickande tobaksrök.

Skapa frizoner

Boende ska inte behöva gå eller åka iväg till en grön oas för att kunna koppla av. Det ska vara möjligt där de bor. Göteborgs stad arbetar på att försöka utjämna samhällsklyftor i det kommande åtgärdsprogrammet ”Jämlikt Göteborg – hela staden socialt hållbar”. Inom stadsplaneringen behöver vi våga diskutera och planera bättre för olika bostäder och tänka mer utanför boxen. Ett sätt vore att skapa några mindre kvarter och frizoner här och var med olika prägel.

Vi talar om alla människors lika värde men alla är för den skull inte likadana. Respektera dem som är mer känsliga och deras behov. Tyvärr är detta en känslig fråga och nära nog tabu att ens diskutera. Orsakerna till känsligheten kan härledas till skilda bakgrundsfaktorer. Utbrändhet, cancersjukdomar, tinnitus, stress i arbetet eller personlig läggning.

ANNONS

Andra grupper med olika läggning och deras behov har föredömligt lyfts fram i politiken. Nu är det förhoppningsvis de mer känsligas tur att beredas ökad acceptans för att de vill ha rökfritt, lugn och återhämtning där de bor. Men är social hållbarhet till även för dem, – för oss?

Lena Palm

Bostadslobbyn,

socionom med inriktning samhällsplanering och levnadsvillkor

ANNONS