Vi kan nu konstatera att trenden i Östersjön har vänt och att vi är på väg att få tillbaka torsken framför allt i det så kallade östra beståndet. Det är resultatet av att man de senaste åren följt såväl Internationella Havsforskningsrådets, ICES, rekommendationer som den långsiktiga förvaltningsplanen samtidigt som kontrollen förbättrats betydligt. Därigenom finns förutsättningar att återfå ett rikt torskbestånd i Östersjön.
Om vi tittar på Öresund så har vi där en unik situation främst genom det trålförbud som av sjösäkerhetsskäl funnits sedan 1932. Avkastningen är hög och det finns gott om storvuxen torsk vilket öppnat för ett turbåtsfiske efter torsk samtidigt som det pågår ett lönsamt yrkesfiske med garn.
Även om den goda situationen för torsken i Öresund är en bieffekt så speglar detta en möjlig utveckling mot en ekosystembaserad förvaltning där vi successivt höjer minimimåttet så att fisken skall kunna växa till optimal storlek. Då kan fisket få en god avkastning samtidigt som fiskbestånden innehåller individer i alla storleksklasser. Öresund är exempel på att den typ av förvaltning vi föreslog i vår rapport FISKE 2020 inte behöver vara en utopi.
I den senaste rådgivningen från ICES som kom för några veckor sedan ser havsforskarna vissa tecken till återhämtning för torskbeståndet i Nordsjön och Skagerrak med bland annat fler lekande fiskar. Trots detta är enligt havsforskarna mängden torsk som dör på grund av fisket alltför hög.
Kvoterna måste skäras ner
ICES anser därför att fångstkvoterna för torsk i Nordsjön och Skagerrak måste skäras ner nästa år för att få långsiktigt hållbara nivåer. Det skall vi se som en möjlighet och om ministrarna följer ICES rekommendationer i höst kanske vi kan se en liknande positiv utveckling som i Östersjöns östra bestånd.
Situationen i Kattegatt är särskilt dyster och från landningar av torsk på 15 000-20000 ton på 1970-talet är vi nu nere i fångstkvoter på några hundra ton. Det kan jämföras med Öresund som har en tiondel av Kattegatts yta och där man den senaste tiden landat cirka 2500 ton torsk per år. ICES har rekommenderat nollkvoter i Kattegatt sedan 2002 och rapporterar nu att beståndet ligger på sin sämsta nivå någonsin.
Situationen för de rester av lokala torskbestånd som finns i sydöstra Kattegatt är särskilt allvarlig. Fiskeriverkets forskare tog under 2008 tillsammans med sina danska kollegor fram en gemensam dansk-svensk forskarrapport om beståndets situation och behovet av åtgärder. Det var ett led i en process som ledde till att de svenska och danska ministrarna inför 2009 kom överens om ett gemensamt inrättande av ett fiskefritt område. Vår övertygelse är att detta kan vara en del i att rädda beståndet, men facit får vi inte förrän om några år. Det kommer dock inte att kunna vända situationen i Kattegatt som helhet.
Mot bakgrund av den kontinuerliga försämringen av situationen i Kattegatt och ICES konstaterande att torskbeståndet ligger på sina sämsta nivåer någonsin är det nödvändigt med ytterligare kraftfulla åtgärder.
Ett bra första steg
Dessa måste utgå från ett långsiktigt perspektiv, kanske tio år, där Sverige och Danmark utifrån en ekosystembaserad plan gemensamt genomför ett antal olika åtgärder. Det dansk/svenska beslutet om ett fiskefritt område är ett bra första steg. Kan vi sedan införa en förvaltning där beståndet innehåller individer i alla storleksklasser enligt vårt förslag i FISKE 2020 kanske vi på lång sikt kan få samma situation i Kattegatt som vi har i Öresund.
I Skagerrak har sannolikt många av de lokala torskbestånden i fjordarna försvunnit för alltid. Rester finns kvar i åtminstone Gullmarn och innanför Tjörn och Orust där vi nyligen genomfört fredningsåtgärder för att försöka rädda de sista lokala bestånden. Även för lokala torskstammar behövs radikala åtgärder, men dilemmat är att om bestånden inte finns kvar kan vi inte heller vidta åtgärder för att rädda dem.
Återuppbyggnadsplan
Utifrån den genetiska kunskapen om lokala bestånd, som utvecklas hela tiden, måste därför Fiskeriverket för bestånden i Bohusläns fjordar ta fram en återuppbyggnadsplan.
Fiskeriverket kommer därför att ta initiativ till ett storskaligt försök för återintroduktion av lokala bestånd inom de områden där sådana saknas. Det finns erfarenheter av denna typ av introduktion i andra delar av det svenska kustområdet och det finns ett stort intresse även bland externa finansiärer att delta i detta arbete. Avsikten är att ett sådant projekt ska starta tidigt i höst.
Axel Wenblad
generaldirektör Fiskeriverket
