#metoo-kampanjen har satt ljuset på omfattningen av det sexuella våldet mot kvinnor. Ytterligare en dimension av mäns våld mot kvinnor är det hot om våld, den misshandel och de mord som alltför många kvinnor utsätts för i sin vardag. Det är ett gigantiskt folkhälso- och säkerhetsproblem, en global pandemi enligt WHO, var tredje kvinna i världen utsätts någon gång för allvarligt fysiskt eller sexuellt våld från en man.
Tar över 20 liv varje år
I Sverige är runt hälften av alla kvinnor drabbade, det begås cirka 100 våldtäkter varje dag, vart tionde barn tvingas uppleva pappas våld mot mamma och mörkertalet är stort. Våldet kan vara fysiskt, psykiskt, sexuellt eller materiellt. Det kostar årligen minst 16 miljarder kronor och tar 21-26 kvinnoliv. Orsakerna har officiellt varit kända sedan 1990-talet, men handling saknas. Den senaste Jämställdhetsutredningen konstaterar att resurstilldelningen inte motsvarar problemets omfattning och allvarlighetsgrad.
Den senaste tiden har vi sett en hashtag göra större skillnad än vad politiker och andra makthavare förmått göra under 20 års tid. Miljontals kvinnor vittnar om det sexualiserade våldet, om hot som syftar till att tysta, underordna och marginalisera, vilket tydliggör att mäns våld mot kvinnor är ett demokratiproblem. I dag, den 25 november, är den internationella dagen för avskaffande av våld mot kvinnor som feminister från hela Latinamerika och Karibien tog initiativ till 1981 och FN instiftade 1999. Sedan dess har detta samhällsproblem också relaterats till en strukturell snedfördelning av makt och resurser.
Sverige har genom flera internationella konventioner förbundit sig att effektivt och samordnat motverka våldet, men mycket återstår att göra. Maktstrukturer spelar en central roll för hur våldet möjliggörs, förstås och hanteras av samhället, politiken behöver utformas därefter.
Handlar om makt och kontroll
Feministiskt initiativ menar att våld i internationella relationer och våld i nära relationer hänger ihop och har samma syfte. Det handlar om makt och kontroll, oavsett om det är över en kvinnas liv, en ung människas sexualitet eller ett territorium. Våldet är kopplat till synen på maskulinitet och styrs av tolkningar och normer om en manlighet där våldsutövning är centralt. Feministiskt initiativ menar att det behövs ett skifte från militär till mänsklig säkerhet och en politik som motverkar sociala orättvisor och förebygger skadliga normer.
Mänsklig säkerhet innebär att se och förstå sambanden. Feministiskt initiativ driver därför som enda parti linjen att rusta ner militärt och rusta upp för mänsklig säkerhet. Detta är också en uppmaning från FN. Det är dags att lyssna på FN och på kvinnorörelsen som i generationer har stöttat brottsoffren med skyddade boenden och aktivism för lagändringar.
Prioriterar finansiering
Feministiskt initiativ prioriterar långsiktig finansiering av skyddade boenden och jourverksamheter. Vi avsätter resurser på kompetenshöjande insatser som inbegriper kunskap om våldets mekanismer i människovårdande utbildningar och andra relevanta professioner som möter våldsdrabbade och våldsutövare. Vi föreslår inrättandet av en specialiserad enhet inom polisen mot barn- och tvångsäktenskap. Vi vill utvidga begreppet närstående i brottsrubriceringen grov fridskränkning och grov kvinnofridskränkning så att det uttryckligen inkluderar släktingar och andra personer i den utsattas nätverk. Vi vill också se en förstärkning av polisens arbete mot hatbrott, näthat och en kvalitetshöjning av rättsprocessen inom sexualbrott genom ökade resurser till Åklagarmyndigheten och Domstolsverket.
Lyft på locket
Frihet från våld är en grundläggande mänsklig rättighet. #metoo har lyft på locket till en tryckkokare fylld av uppdämd sorg, vanmakt och ilska. Nu omvandlar vi den kraften till konkret handling. Tillsammans kan vi sätta stopp för mäns våld mot kvinnor nu.
Gudrun Schyman (Fi)
partiledare Feministiskt initiativ