Naivt räkna bort elevens ansvar

Min kritik av Skolinspektionens rapport från Hvitfeldtska gymnasiet bygger på att inspektionen helt glömt bort vikten av att eleven själv är delaktig och engagerar sig i sitt lärande, skriver matematiklärare Johan Svensson.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

ANNONS
|

Slutreplik

Kunskapsraset, 18/3, 23/3 och 25/3

Per Ekborg från Skolinspektionen skriver att jag inte tycker att skolan har ett ansvar för att elever ska lyckas med sina studier. Han konstaterar också att mitt synsätt står i strid med Skollagen och att det inte leder till förbättrade resultat i svensk skola.

Om det vore så att det stred mot Skollagen att kräva att elever ska komma i tid, göra sina läxor och ha med sig adekvat utrustning till lektionerna är jag övertygad om att häktet på Skånegatan snabbt skulle fyllas av lärare som ställer dessa krav!

För att en elev ska lyckas på gymnasiet måste minst tre saker samverka:

ANNONS

l Undervisningen organiseras på ett sådant sätt att schemat och andra funktioner gör att skolan fungerar administrativt.

l Undervisningen skötas av legitimerade, engagerade och kunniga lärare som stimulerar elever till att ta till sig det stoff som presenteras i de olika kurserna.

l Att eleven själv är delaktig och engagerar sig i sitt lärande.

Min kritik av Skolinspektionens rapport från Hvitfeldtska gymnasiet bygger på att denna tredje aspekt helt glömts bort. Det betyder inte att en lärare inte ska göra sitt yttersta för att stödja eleven. Det betyder heller inte ens att den bäste av lärare kan bära hela ansvaret för elevens studieframgång.

I denna kritik får jag medhåll av pedagogikprofessor Jonas Linderoth (25/ 3) liksom av en mängd lärare som hört av sig via olika kanaler.

Låt mig ge ett exempel som tydligt lyfter min poäng: den första mattekursen eleverna läser på gymnasiets yrkesprogram kan ses som en repetition av grundskolans matematik. Trots detta skrev hela 28,8 procent F (icke godkänt) på slutprovet till denna kurs, enligt Skolverkets egen statistik.

Detta betyder i klartext att eleverna som gjort detta prov kan mindre matematik efter första året på gymnasiet än de kunde när de började.

Skolans verkliga utmaning

Det är naivt att tro att detta enbart beror på att lärarna inte stimulerar eleverna i tillräcklig omfattning eller att orsaken är att eleverna får felaktiga stödåtgärder. Att öka en del elevers engagemang för sina gymnasiestudier är skolans verkliga utmaning.

ANNONS

Vi som arbetar i skolan kan självklart hitta utvecklingsmöjligheter och lyckade exempel att studera och ta efter. För oss som jobbar på de högskoleförberedande programmen kan vi lära av hur Chalmers organiserar sin utbildning på tekniskt basår.

Oavsett vilka nya idéer vi har kan det aldrig vara fel att kräva att eleven är delaktig i sitt eget lärande!

Johan Svensson

matematiklärare på Lindholmens tekniska gymnasium

ANNONS