Replik
Nämndemän, 10/3
Att uttala nedsättande omdömen om nämndemän är comme-il-faut i den svenska debatten. Det senaste bidraget är hovrättspresidenten för Västra Sverige Ralf G Larssons debattartikel på GP Debatt. Hans tes är åtminstone skenbart ganska modest; han hävdar att juristerna mycket väl skulle kunna döma ensamma i enklare mål och att det därför är möjligt att minska antalet nämndemän i våra domstolar. Ja, kanske det. Men varför tar Ralf G Larsson i så fall upp den omtalade målet i Solna där två nämndemän friade en brottsmisstänkt i ett våldtäktsmål på grunder som strider mot svensk lagstiftning? Ralf G Larsson menar tydligen att det finns ett förhållande mellan för många nämndemän och kvaliteten på domsluten.
Jag tvivlar på att detta är den enda anledningen till att hovrättspresidenten griper till pennan just i det ögonblick när två nämndemän begått ett dunderblunder. Meningen med artikeln är att propagera för ett entledigande av samtliga nämndemän. Denna tes har Ralf G Larsson fört till torgs i andra sammanhang.
Men låt oss titta på vad som står i hans artikel.
Blir inte några alls
Med Finland som föredöme hänvisar Ralf G Larsson till en finländsk jurist som ska ha sagt att det inte inneburit några nackdelar att minska antalet nämndemän. Larsson gör härvid en reflexion om att detta måste innebära att landets politiker har fullt förtroende för sina yrkesdomare. Vidare citerar Ralf G Larsson en annan passus där finländaren säger: ”Sådana krav som ett komplicerat mål ställer på en domare överstiger nog helt kart de flesta nämndemäns förmåga.”
Hoppsan. Den auktoritet som Larsson stöder sig på hävdar alltså att nämndemän saknar kompetens att döma i svårare mål och att de inte behövs i enklare. Vad blir då kvar? Inte särskilt mycket.
Kan utbildas
Tanken bakom detta resonemang är naturligtvis att om man skär bort tillräckligt mycket kommer systemet så småningom att självdö. Bli helt meningslöst.
Detta säger inte hovrättspresidenten. Han säger sig i stället vilja utveckla kompetensen inom nämndemannakåren. Om antalet nämndemän decimerades skulle domstolarna ha större möjlighet att anordna utbildningar. Jag vet inte – men jag tvivlar på – att Sveriges domstolar är så resurssvaga att de inte kan ge sina nuvarande nämndemän en relevant utbildning. Om det nu finns en sådan önskan bland juristerna i ledningen.
Vi nämndemän har aldrig motsatt oss kompetenshöjande vidareutbildning. Om sådan nu saknas kanske det vore rimligt att också domstolarnas ledning tar på sig en del av ansvaret för det misstag som begicks i Solna tingsrätt?
Bortsett från att det skulle vara lättare för domstolarna att anordna utbildningar om antalet nämndemän var färre ser jag inget samband mellan en allmän kompetenshöjning och ett färre antal nämndemän.
Tillför annan kunskap
Meningen med nämndemannasystemet är ju att nämndemännen ska tillföra domstolarna kunskap på andra områden än det juridiska. Min erfarenhet säger mig att nämndemännen till fullo går iland med detta uppdrag. Själv har jag dömt tillsammans med läkare, militärer, psykologer, datakonsulter, arbetsledare, hemmansägare, tjänstemän på kommunala och statliga myndigheter, lärare, kuratorer med flera, med flera. Omdömesgilla människor som förtjänar stor respekt. De dömer i mål där deras yrkesmässiga kompetens och erfarenhet kan komma väl till pass. Men då krävs det förstås att den juridiska expertisen lyssnar och är beredd att ta till sig den kunskap som kommer utifrån.
Och det finns faktiskt domare som ser nämndemannakåren som en resurs och inte som en belastning. Det är bra. Därför blir jag djupt bedrövad när det kommer fram att hovrättspresidenten för Västra Sverige Ralf G Larsson helst av allt vill göra sig av med den samlade kompetensen inom nämndemannakåren och isolera våra domstolar från det övriga samhället. Det är en farlig väg för Sverige och för demokratin.
Ralf G Larsson ställer i sin debattartikel frågan ”Vem vill du bli dömd av?” Jag ställer frågan ”I vilket samhälle vill du leva?” I en öppen demokrati eller i ett slutet expertsamhälle.
Eva-Lis Svensson
nämndeman förvaltningsrätten Göteborg