Replik
Flyktingpolitiken, 26/2
Miljöpartisterna Birgitta Losman och Maria Kjellberg efterlyser på GP Debatt en återgång till den tidigare förda migrationspolitiken i Sverige.
Det finns många åsikter om den migrationspolitiska överenskommelse som slöts mellan regeringen och allianspartierna i höstas. Men det är klokt att läsa den innan man kritiserar den.
Dåligt pålästa
Losman och Kjellberg vill att riksdagen ska ”backa från nuvarande migrationspolitiska åtgärder”, för att senare i samma stycke uppmana till att ”öka antalet kvotflyktingar”.
Men faktum är att just detta ingår i den migrationspolitiska överenskommelsen. I dag tar Sverige emot 1 900 kvotflyktingar per år, men tack vare överenskommelsen i höstas ska antalet öka till 5 000 personer. Att ta emot kvotflyktingar innebär att fler får en laglig väg till skydd och framtid. Dessutom avlastas länder som befinner sig under ett mycket stort tryck, till exempel Libanon.
Från Liberalernas sida hade vi med förslaget om fler kvotflyktingar i vår budgetmotion i höstas och vi fick igenom det i överenskommelsen.
Men i regeringens budgetproposition som Miljöpartiet förhandlat fanns inga förslag om fler kvotflyktingar. Detta är extra förvånande eftersom budgetpropositionen togs fram samtidigt som debatten om lagliga vägar var som störst mot bakgrund av de många båtar med flyktingar som förliste i Medelhavet.
Slår in öppna dörrar
Losman och Kjellberg kräver också att riksdagen ska ”göra en pudel” för att ”i stället verka för säkra flyktvägar”. Men i den migrationspolitiska överenskommelsen ingår just detta. En utredning tillsätts om lagliga vägar för att söka asyl i Europa. Detta borde Losman och Kjellberg känna till, inte minst eftersom utredaren är deras partikamrat Maria Ferm.
Losman och Kjellberg vill föra en mer generös flyktingpolitik, men de lyckas med konststycket att kritisera just de få delar av den migrationspolitiska överenskommelsen som innebär just det.
Fredrik Malm (L)
riksdagsledamot Liberalerna