Alliansregeringen har beslutat om ytterligare ett framtidsinriktat långsiktigt beslut för att fortsätta modernisera Sveriges försvar; nu en uppgradering av Sveriges stridsvagnar. Beslutet säkerställer Försvarsmaktens stridsvagnsförmåga till 2030.
Kärnan i Sveriges pansarförband är stridsvagn 122, svensk version av den tyska Leopard 2. Regeringens beslut livstidsförlänger och möjliggör fortsatt modern pansarstridsförmåga i ytterligare 15-20 år. I dag bedrivs stridsvagnsutbildning bland annat på Pansarregementet P 4, Skövde. Regeringens beslut fortsätter att stärka Västsverige som utbildningsplattform för Sveriges moderna försvar som steg för steg höjer sin totala försvarsförmåga.
Satsningar i Västsverige
Regeringen avsätter årligen drygt 15 miljarder till Försvarsmaktens materielanslag. Tidigare i år har regeringen beslutat om uppgradering av marinens stridsbåtar och dykfartyg med betydelse för bland annat Göteborg, anskaffning av skyddsmateriel samt utveckling och anskaffning av nästa generation stridsflyg JAS Gripen med betydelse för bland annat Såtenäs. I december 2012 beslutades också om anskaffning av nytt luftvärnsrobotsystem med betydelse för Halmstad. Vart och ett är viktiga beslut för att kunna utveckla det nya moderna försvaret av Sverige.
Den försvarspolitiska inriktningen innebär att Försvarsmakten ska kunna genomföra strid i hela konfliktskalan – från lågintensiva till högintensiva konfliktnivåer. Stridsvagn 122 är arméns mest slagkraftiga bepansrade bestyckade och bäst skyddade militära fordon. Uppgraderingen av stridsvagn 122 säkerställer en viktig operativ förmåga i armén, inte minst när det gäller till förmågan till nationellt försvar.
Beslutet är också viktigt för utvecklingen av förbanden P4 i Skövde och I 19 i Boden som är de två platser som bedriver stridsvagnsutbildning i dag. Regeringens fortsatta investeringar säkrar att Försvarsmakten får förbättrad förmåga och bättre möjligheter att utbilda med modern teknik.
Försvaret genomgår en omfattande historisk försvarsreform från värnplikt till endast frivilligt anställda. Rekrytering, behållning och utvecklingen av försvarets kärna – dess personal, pågår för fullt och regeringen är ödmjuk inför en så stor förändring. Försvarsmakten ska de kommande åren anställa 4 000 nya medarbetare per år, de kommande åren. Försvarsmakten kommer att bli en av Sveriges största ungdomsarbetsgivare.
För Västsverige handlar det om tusentals nya tjänster, cirka 1 500 nya heltidstjänster och 2 500 nya deltidstjänster. Att erbjuda modern teknik i sin utbildning är en viktig bas för att kunna attrahera och långsiktigt personalförsörja förbanden. Att nu även armén fortsatt kan erbjuda några av de modernaste fordonen som man anser finns är inte bara en styrka för armén utan också försvarets förmåga. Satsningarna skapar även långsiktighet och lokala arbetstillfällen där många är anställda i, eller indirekt påverkade av, försvarets verksamheter.
Av stor betydlese för armén
Dessutom har regeringen fattat beslut om tillförsel av kvalificerad datoriserat stridsledningsförmåga för markförbanden. Detta ger möjlighet till bättre kommunikation och därmed ökad rörlighet och bättre skydd för förbanden i armén. Satsningarna är ett viktig led i genomförandet av försvarsreformen och av stor betydelse för hela armén.
Professionell personal och modern materiel möjliggör utvecklingen av tillgängliga förband med hög rörlighet och med möjligheter att samverka med andra länder. Den nationella försvarsförmågan stärks ytterligare och alliansregeringen fortsätter att modernisera det nya försvaret av Sverige.
Cecilia Widegren (M)
riksdagsledamot Skaraborg, försvarsutskottets vice ordförande tillika alliansgruppledare